You are currently browsing the tag archive for the 'Arkeologi' tag.
Vi har tidigare presenterat konceptet med så kallade specialtaggar i Mina samlingar. En specialtagg skapar man genom att skriva ett #-tecken framför nyckelordet när man taggar. På så sätt talar man om att taggen har en definierad betydelse. Andra taggar kan ju vara tvetydiga eller användas i olika sammanhang.
Om det är första gången man använder taggen klickar man på den för att lägga in en definition. Om man specialtaggar föremål eller fyndplatser på vår testserver så kan man sen se resultatet av taggningen i en karta. Så här kan det se ut när man har specialtaggat #armborst.
Koordinater hämtas från fyndplatser där det finns en koppling till en fornlämning. I dagsläget kan ca 85% av de digitaliserade föremålen i databasen visas i en karta på detta sätt.
Lördagen den 6 september var det nyinvigning av Helgö. Hur kan man nyinviga ett kultplats-, handels-, verkstads-, boplats- och gravfältsområde med anor från 200-talet och blomstringstid under folkvandringstid och vendeltid undrar ni då? Det var en nyinvigning av Helgö som besöksmål det handlade om förstås!
Ekerö kommun har tillsammans med Stockholms läns museum, Riksantikvarieämbetet, Mälaröarnas fornminnessällskap och Kaggeholms folkhögskola gjort en satsning för att göra platsen mer lättillgänglig. På Helgö finns nu en parkeringsplats, nya uppdaterade skyltar och guidehäften, en audioguide via mobiltelefon och en markerad stig genom området. På Kaggeholms slott en bit därifrån finns också ett litet besökscentrum med café.
Det blev som syns på bilden en blöt tillställning men uppslutningen var ändå stor. Bland invigningstalarna fanns Mats Vänehem från Stockholms läns museum, som berättade om hur man tolkat Helgö från det att platsen upptäcktes på 1950-talet fram till idag. Även sexolog Malena Ivarsson höll ett kortare tal. Ivarsson är boende på Helgö sedan ett par år och talade om fruktbarhetskult förr och nu med utgångspunkt i de guldgubbar föreställande kärlekspar man hittat på Helgö. Därefter bjöd den tappra arkeologen Linda Wåhlander - den enda som inte var utrustad med paraply – på en trevlig guidad tur i hällregnet.
Startplatsen där en guidefolder kan plockas ur den gyllene brevlådan!
Liselotte Bergström, som disputerat på ämnet brödkultur i östra Mälardalen, talade kort om brödets symboliska betydelse. Helgö har tillsammans med Birka de rikligaste brödförekomsterna i hela Norden och brända och nedlagda hålkakor och bullar har påträffats i gravar och på boplatser. Brödet har haft en speciell betydelse och fungerat som offergåva och ätits vid rituella måltider. Besöksmålet invigdes därför inte genom bandklippning utan genom att man bröt ett bröd bakat enligt järnåldersrecept.
Helgöbuddhan – hur gammal är den? Foto: SHM
Även här på Historiska museet har Helgö varit aktuellt i dagarna. En pakistansk prins besökte museet för att få se den berömda Helgöbuddhan som finns utställd i museets vikingautställning. Prinsens familj har haft tre liknande buddhor i sin ägo och han har själv skrivit en artikel på ämnet. Helgöbuddhan hittades vid utgrävningen av Husgrupp 2 och tros komma från ett område i nuvarande Pakistan. Buddhan har varit svårdaterad. Efter jämförelser med andra buddhastatyetter har den getts dateringar mellan 500-700-tal. Prinsen ville ge den en något senare datering till vikingatid.
Slutligen kan jag varmt rekommendera ett besök på Helgö nu i höst. Glöm då inte att ta dig upp på fornborgen som har en hisnande utsikt!
Efter att ha arbetat oss igenom Gotlands fornlämningar och dess föremål har vi nu nått fastlandet via Öland. Med pilotprojektet i ryggen är vi nu inne i en ny fas, som inom projektgruppen går under arbetsnamnet Svep 1. Svep 1 har ett demokratiskt upplägg som innebär att vi i en ganska rask takt sveper över Sveriges alla landskap och gör alla inventarienummer som är lätta att koppla till fornlämning. Längre fram kommer vi att få ta tag i de knepigare inventarienumren vilket innebär en hel del detektivarbete i form av ingående kartstudier, katalogläsning och annan efterforskning.
På höghastighetsresan mellan fornlämningarna i vårt avlånga land stöter man på mycket intressant arkeologi och arkeologihistoria. Man kan också hitta humorisktiska guldkorn i museets gamla kataloger och i Fornminnesregistrets anteckningar. I synnerhet FMIS anteckningsfält som innehåller uppgifter om lokala traditioner får mig, som är lite etnologiskt lagd, att bli på riktigt bra humör. Idag har jag bland annat fått lära mig om den mytomspunne Goanisse som sades bo i en hög i Sövestads socken i Skåne. Honom gällde det att hålla sig väl med.
Goanisse tolkad av Niklas S
I Hörja socken i Skåne finns en hög som har en grop i mitten med en diameter på 5,5 m. Gropen grävdes 1914 av en skomakare i trakten och skulle användas som trädgårdssoffa. Under den grävda trädgårdssoffan framkom ett röse innehållande brända ben och en fingerring av brons. I anslutning påträffades även en sekundärgrav innehållande krukskärvor och brända ben.
Idag har vi i projektgruppen också tjuvkikat på hur Sök i samlingarna kommer att se ut med Samsökstjänsten. Ser mycket bra ut vill jag lova. Så håll ut! Den som väntar på nåt gott som man brukar säga!
Kviltad rustnings-
jacka från 1200-talet
(Morgan Bible,
fol. 10r).
Som vanligt hittas ”nya” saker när vi går igenom de brända resterna av kungapalatset på Adelsö som kan ha förstörts redan i slutet av 1300-talet.
Tidigare har det dykt upp såväl bössor som rustningar. Nu är det ett fragment bränt tyg som tilldrar sig intresset. I en ask ligger svartnade textilfragment. Men tittar man noga så ser man att det förkolnade stycket består av flera lager. Ibland är det svårt att skilja på lagren men det ser ut att vara omkring tio stycken. Vad kan det vara? Materialet ser ut att vara linne. Det kan förstås vara ett tyg som legat vikt, men med tanke på var det hittats tänker man lätt på att det skulle kunna vara en bit av en ”vapentröja” – en så kallad gambeson eller aketon. En kviltad linnejacka som användes som rustning. Antingen separat eller tillsammans med en plåtrustning.
Läs mer på Wikipedia
Titta också på Alsnöhus temasida i Sök i samlingarna
The transparent king from grave 750 announces a new competition on Facebook to celebrate collaboration. Visit the Adelsö and Björkö page and post what you like the king to say. There will be a great prize for the winner.
The King is intrigued by the fact that nearly 25% of Adelsö and Björkö’s fans probably have difficulties understanding what all the blog posts is about. This is great since it makes you think about the internationality of the town of Birka as well.
Vi har utökat funktionaliteten på testsidan för Björkögravarna. Nu går det att utforska enskilda gravfältsdelar. Testa själv möjligheten att till exempel se skillnader mellan gravarna norr om Borg och de i östra delarna av Hemlanden.
År 1934 överlämnade förste provinsialläkare Knut Bergström ett keramikkärl och några brända ben till museet. Benen låg i ett kuvert med följande påskrift:
Detta kuvert innehålla benfragment av en fornnordisk nordbo och äro de funna i en gravurna, som uppgrävdes av Richard Bergström 1880 å en gravplats å Adelsö i Mälaren. Gravplatsen var belägen strax söder om s.k. Skansberget, Stenby, Adelsö.
Stockholm 2/2 1920
Med Kand Knut Bergström
Senare har någon analyserat benen och konstaterar att det ”synes vara ben av en kvinna på grund av benstrukturens finhet.”
Niklas uppordnar just nu Björkögravar (idag grav 966 och 967). Ni kan följa vad som registreras via ett RSS-flöde och det är ju alltid trevligt att se flitens lampa vara tänd. Han arbetar även med att skapa en databas över Björkögravarna, en direkt fortsättning på tidigare arbete i Accessprojektet.
Spänne från grav 967.
Foto: Marcus Persson SHMM 
Knivslida (knivslidevinge med bärring) från samma grav.
Foto: Yliali Asp SHM
Ulf arbetar med ett koncept för att hantera platser inom projektet. En plats är något som visas på en karta (i vårt fall GoogleMap och Google Earth) och som kan byggas ihop av olika kulturmiljöobjekt som fyndplatser (på SHM), fornlämningar, bebyggelse och sånt (från RAÄ), referenser till litteratur och rapporter, arkivhandlingar, bilder och annat trevligt. Platsen blir således en kulturellt meningsfull molekyl uppbyggd av atomer från olika resurser på Internet. Kartan med dess platser är den överlägset bästa och mest intuitiva redovisningen. Vi hoppas att Adelsöprojektets platser kommer blir roliga att överblicka och utforska. Det ligger sedan nära tillhands att sådana platsobjekt kan komma att kunna skapas av andra än oss. Alla borde kunna skapa en plats och berätta sin historia och länka upp resurser. Det är som gjort att hantera kulturplatser i någon form av Kulturmiljöportal.
Vad tycker ni, kära läsare om detta?
Projektet har nu även en plats på Facebook som heter Adelsö and Björkö.
Huvuddelen av de föremål från Adelsö socken som finns i Historiska museets samlingar har nyligen uppordnats och digitaliserats inom Accessprojektet 2006-2007. Totalt kan man idag digitalt söka bland cirka 14000 föremål som nästan uteslutande har påträffats på Björkö (Birka).
Genom det nu påbörjade projektet kommer resten av det inventarieförda materialet från socknen att göras tillgängligt. En snabb genomgång av museets gamla kataloger har visat att det rör sig om drygt 3200 föremål som inte uppordnats. Varav 2500 kommer från en och samma plats på Adelsö, nämligen det så kallade Alsnöhus, som var ett palats uppfört av Magnus Ladulås omkring år 1270. Ruinen efter Alsnöhus och andra byggnader vid Hovgården undersöktes i huvudsak åren 1916-1917, men mindre undersökningar har genomförts efterföljande år.
Utöver arbetet med att uppordna materialet från Alsnöhus och resten av Adelsö socken kommer några intressanta platser att väljas ut för att utveckla publiceringen av information mot olika användare. Tanken är att definiera varje plats med hjälp av olika typer av kulturmiljöobjekt, som fyndlokaler, fornlämningar, bebyggelse mm.
Senaste kommentarer