You are currently browsing the monthly archive for februari 2008.

Niklas StjernaNu har jag börjat ordna upp några av Hanna Rydhs undersökningar på Adelsö. Bland annat har jag registrerat föremål från en undersökning av sex gravar på ett gravfält vid Kunsta. Vid registreringen utgick jag från museets huvudkatalog. Jag undvek alltså att konfrontera föremålen nere i magasinet. Orsaken till detta var att jag tänkte att det skulle vara lätt att i efterhand se vilka föremål som eventuellt hamnat på villovägar.

Efter att föremålen i huvudkatalogen matats in i museets databas var det dags att leta reda på sakerna. Det kan ibland vara lite struligt om föremålen saknar fyndnummer. Dessutom händer det att beskrivningen i katalogen är lite otydlig. Så var det till exempel med två föremål vars konturer var hastigt avritade i den handskrivna katalogen. Det ena var beskrivet som ett ”djurhuvudformat bronsbeslag med granatinläggningar”. Efter en snabb titt i askarna med föremål från den aktuella graven hittade jag en lapp som visade att ”beslaget” tydligen var utställt. Jag gjorde därför en sökning i databasen. Det enda som fanns inlagt var ett ”betsel”. Men bilden såg ut så här:


Foto: Statens historiska museer SHM

Av bilden att döma stämde det bra. Men något betsel var det säkert inte. Jag tänkte att det vore roligt om det kanske gick att hitta ”beslaget” i Fornvännen. I tidskriftens digitala upplaga är det lätt att söka igenom alla artiklar som är skrivna mellan 1906 och 2005. En sökning på ”Kunsta” gav följande resultat. Redan andra träffen på listan visade sig vara intressant. En artikel av Birgit Arrhenius med titeln En vendeltida smyckeuppsättning.

På sidan 84 fanns faktiskt ”beslaget” med på bild. Det var förstås varken ett ”beslag” eller ett ”betsel”, utan en så kallad pärlspridare. Pärlspridarna användes för att fördela halssmyckenas pärlsnoddar så att de bildade en krage. Just denna yngre form av platta pärlspridare med djurornamentik förekommer främst i Mellansverige och kan dateras till 700-talet e. Kr.

Det andra föremålet som inte gick att återfinna direkt visade sig också vara en liknande pärlspridare. Så nu har två anonyma ”beslag” genom uppordning återfått sin identitet.
Fornminnesskylt vid Kunsta
Foto: Niklas Stjerna

Även på skylten vid gravfältet står det förstås att man hittade ett ”bronsbeslag med granatinläggningar”.

Annonser

Hjalmar Stolpe undersökte en mängd gravar på Björkö under 1870- och 80-talen. Föremålen finns nu på Historiska museet och det mesta är registrerat i museets databas. Registreringen av föremålen har varit ett stort arbete som gjordes inom museets Accessprojekt. Visst vore det trevligt att även få information om gravarna och kunna se vilka föremål som finns i varje grav? Det tycker i alla fall vi i projektet. Just nu skapas en enkel databas över gravarna med översiktlig information om gravskick. Underlaget är Holger Arbmans bok Birka I från 1943 som presenterar Stolpes undersökningar.

Foto: Antikvariskt Topografisk Arkiv (ATA)

I projektet har även Stolpes planer från undersökningarna (som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA i Stockholm) skannats. Informationen ska redovisas så att varje grav får en egen sida där ni som vill åt informationen lätt kan få en överblick över fynd och planer och länkar till mer information i databasen. Nu finns det en test-sida att kika på. Kom gärna med synpunkter i kommentarsfältet nedan!

Eftersom det i längden kan bli lite tröttsamt att registrera rostiga spikar så måste man ibland ägna några minuter åt att dokumentera ädlare föremål. Först ut bland de nya föremålsbilderna är denna som visar ena delen av en förgylld häkta i silver. På bilden saknas alltså hyskan som utgörs av ytterligare en ram med upprättstående lejon. Det upprättstående lejonet är känt som Folkungaättens vapen. Symbolen på den åttakantiga plattan till höger (i mitten på häktan) har tolkats som en bokstav, troligen ett litet ”a”. Men bokstavstolkningen verkar osäker. Kanske är det någon som kan bidra med fler tolkningsförslag?

 
Foto: Niklas Stjerna SHMM

Under ett par dagar har jag nu varit sysselsatt med att ordna upp föremål från 1916 års utgrävningar av Alsnöhus (SHM 15824 och SHM 15825). Det är ett spännande material med en hel del oidentifierade saker. Bland dessa dök till exempel följande upp i tisdags:

”Fragment af ett gjutet rörformigt järnföremål, spår af ett upphöjdt band tvärsöfver. Recent? Funnet i den uppkastade fyllningen från detta schakt. 11 cm l.; godset omkr. 1,2 – 1,6 cm tj.”

Allt som oftast blir det så att många föremål förblir oidentifierade eftersom de är i alltför dåligt skick. Men just detta rörformiga föremål skulle säkert kunna vara en del av ett medeltida eldhandvapen, antingen en stångbössa eller en hakbössa. I museets samlingar finns redan ett tiotal medeltida eldvapen av olika typ. De tidigaste handkanonerna eller stångbössorna är gjutna i brons och kan föras tillbaka till 1300-talet, medan de så kallade hakbössorna är av järn och kommer först senare. Fynd av bössor finns bland annat från Loshult i Skåne och Kalmar Slottsfjärd.

Man har ju räknat med att Alsnöhus kan ha förstörts redan i slutet av 1300-talet så fyndet av denna järnbössa är intressant på många sätt.


Foto: SHM SHMM
Den så kallade Loshultskanonen.


Foto: Eva Vedin SHMM
Stångbössa med rekylhake från Kalmar Slottsfjärd.


Foto: SHM SHM
Hakebössa av järn från Helgeandsholmen.

Många tror att det är tråkigt att arbeta på ett museum. Det stämmer ibland. Men det finns ljuspunkter av någon form av tidlös sitationskomedi:


Foto: Historiska museet

Troligen kommer museets råd och anvisningar i framtiden stipulera att föremål inte får lämnas in om de är upp-och-nedvända, men här är skadan tyvärr redan skedd…

Add to Technorati Favorites

a

februari 2008
M T O T F L S
« Jan   Mar »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
2526272829