You are currently browsing the monthly archive for november 2008.

I går demonstrerades den gemensamma kulturarvsplattformen K-samsök för första gången på projektets referensgruppsmöte i Stockholm. K-samsök är tänkt att bli ett gemensamt sökindex för kulturarvsdata åtkomlig via ett enkelt fråge-API. Arkitekturen är byggd som en stor växel i form av en webservice som kommer att göra det enkelt att hitta och smidigt att använda data i olika tillämpningar. Det kan röra sig om sökmotorer, innehålls- och karttjänster, faktawebbar, portaler, museiwebbar, ämnesplatser, föreningswebbar (hembygdsföreningar, detta är smaskens för er!) och inte minst olika applikationer som använder kulturarvsdata inom sektorn, stat och kommun. Detta är nyttiga grejor för många.

Den goda idén är att den som utvecklar webbplatser och som vill använda kulturarvsdata inte ska behöva koppla upp sig mot varje enskild dataproducent (som museer och myndigheter). Allt ska i stället vara åtkomligt från ett och samma ställe. En webbsida ska kunna söka, hämta och presentera fornminnen, bilddatabaser och museisamlingar på ett och samma sätt. Data ska bli enkla att använda ur en teknisk synvinkel. De som är bra på att bygga webbsidor och paketera information ut mot användare ska göra detta. Det är inte säkert att ett museum är bäst på detta. När såg ni en riktigt bra publik, intressant museitillämpning senast? Kulturarvsdata ska föras ut till och göra nytta på de platser på Internet där användarna befinner sig.

K-samsöks arkitektur

Arkitekturen bakom K-samsök bygger på att varje dataproducent, t ex ett museum, öppnar upp mot ett urval av sin data med en lokal port som är installerad på webbservern. K-samsök skördar (metoden kan kallas metadata harvesting) därefter data genom porten genom ett speciellt protokoll (OAI-PMH) som kan hämta allt, vilket egentligen bara behövs en gång, eller hämta de data som ändrats sedan sist (t ex varje natt).

Informationen är uppdelad i olika tjänster där varje tjänst innehåller data av en viss sort. Det kan röra sig om föremålsbeskrivningar, fotografier eller platsanknutna objekt som fornlämningar. Historiska museet kommer att leverera ett antal tjänster, bland annat föremål och benposter, föremålsbilder, fyndplatser, platser t ex från Adelsöprojektet, Björkögravar och data ur bilddatabasen Medeltidens bildvärld. Just nu arbetar projektet bakom denna blogg på högvarv med att finslipa så att data kommer att fungera väl där uppe i växeln och vara kopplade mot andra datakällor som fornminnes- och bebyggelseregistret.

Objekten som skickas upp beskrivs på ett standardiserat sätt genom ett gemensamt nyframtaget protokoll. Projektet har identifierat tre olika XML-format för att beskriva informationen på ett bra och modernt sätt:

  • Data som ska användas av för sök-indexering i K-samsök skickas upp i RDF förberedda för den semantiska webben. Varje objekt kan ses om ett RDF-dokument som lagras uppe på den gemensamma servern.
  • Data som ska vara enkla att använda och presentera direkt i tillämpningar skickas upp i en enkel XML-fil, inuti RDF-dokumentet.
  • För utbyte mellan olika museitillämpningar kan även varje dataproducent välja att publicera data i formatet Museumdat. Detta dokument skickas i sådana fall inte upp till K-samsök utan hämtas direkt hos producenten från dennes webbserver.

För en dataproducent innebär K-samsök en mängd fördelar. Vi slipper utveckla och underhålla en mängd olika webservices mot alla olika intressenter som vill använda våra data. Det räcker med att ha en port upp mot K-samsök och sedan hänvisa de som önskar data till den centrala webservicen. Men det viktigaste är att vi slipper utveckla egna tekniska lösningar för den framtida semantiska webben och Web 3.0. Genom K-samsök får museerna ett centralt RDF-dokument för varje objekt som laddas upp. Detta dokument är helt förberett för att fungera som Linked Data och semantiska sökningar genom t ex SPARQL.

Den som är lite nördig och intresserad av att se vilken information som skickas upp kan se ett exempel nedan. Följande objekt:

 
Foto: Ny Björn Gustafsson SHMM

skickar upp följande data till K-samsök.

Inlägget är del 2 i serien om Kulturarvsrevolutionen 2009.

Tabellen nedan innehåller de absoluta årtalsgränser (kalenderår) som idag finns i Historiska museets dateringsschema (intervall för århundraden mellan 1500 och 2100 ej medtagna).

Kom gärna med synpunkter på gränserna till och med fredag den 14 november. Därefter kommer de att publiceras genom k-samsök.

14000 f.Kr. 900 f.Kr.
Paleolitikum Bronsålder period V
8000 f.Kr. 700 f.Kr.
Äldre mesolitikum Bronsålder period VI
6800 f.Kr. 500 f.Kr.
Mellanmesolitikum Förromersk järnålder
5500 f.Kr. 0
Ä STÅ yngre mesolitikum Romersk järnålder
4100 f.Kr. 400 e.Kr
Y STÅ tidigneolitikum Folkvandringstid
3300 f.Kr. 550 e.Kr
Mellanneolitikum Vendeltid
2300 f.Kr. 800 e.Kr
Senneolitikum Vikingatid
1700 f.Kr. 1050 e.Kr
Bronsålder period I Tidig medeltid
1500 f.Kr. 1200 e.Kr
Bronsålder period II Högmedeltid
1300 f.Kr. 1400 e.Kr
Ä BRÅ Bronsålder period III Senmedeltid
1100 f.Kr. 1500 e.Kr
Y BRÅ Bronsålder period IV Nyare tid
900 f.Kr. 2100 e.Kr

Länk till RAÄ UV:s periodschema för jämförelse: http://www.arkeologiuv.se/bilder/arkeologiska_perioder/perioder.pdf

I samband med att vi kopplar föremål och fyndlokaler i Historiska museets samlingar till fornlämningar i Riksantikvarieämbetets Fornsök dyker det ibland upp en del lustiga fel eller konstigheter i såväl vår som RAÄ:s databas. En del saker kan dessutom visa sig vara underhållande för enstaka nördar inom kulturarvssektorn.

Nyligen fann vi till exempel att en grupp medeltida gravmonument, så kallade liljestenar, plötsligt inrapporterats från en och samma plats i Botkyrka socken. Det rör sig om 26 stycken gravvårdar som samtliga är bedömda som bevakningsobjekt (Raä-nummer Botkyrka 538-563). Enligt 1 § 3 punkten lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. torde det i detta fall röra sig om fasta fornlämningar. Problemet är att samtliga stenar råkar befinna sig i ett magasin som nyttjas av museet!

Det är som bekant enligt 6 § lagen (1988:950) om kulturminnen förbjudet att rubba eller täcka över en fast fornlämning. Museet kommer således att behöva ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen om det i framtiden skulle bli nödvändigt att flytta någon eller några stenar. Eventuellt kan museet ansöka om ersättning för betydande hinder eller olägenhet som fornlämningarna vållar.

Det är högst anmärkningsvärt att museet varit ovetande om dessa fornlämningar i drygt 19 månader, och vi arbetar nu hårt på att få dem borttagna ur registret.

Add to Technorati Favorites

a

november 2008
M T O T F L S
« Okt   Dec »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930