You are currently browsing Niklas Stjerna’s articles.

Tabellen nedan innehåller de absoluta årtalsgränser (kalenderår) som idag finns i Historiska museets dateringsschema (intervall för århundraden mellan 1500 och 2100 ej medtagna).

Kom gärna med synpunkter på gränserna till och med fredag den 14 november. Därefter kommer de att publiceras genom k-samsök.

14000 f.Kr. 900 f.Kr.
Paleolitikum Bronsålder period V
8000 f.Kr. 700 f.Kr.
Äldre mesolitikum Bronsålder period VI
6800 f.Kr. 500 f.Kr.
Mellanmesolitikum Förromersk järnålder
5500 f.Kr. 0
Ä STÅ yngre mesolitikum Romersk järnålder
4100 f.Kr. 400 e.Kr
Y STÅ tidigneolitikum Folkvandringstid
3300 f.Kr. 550 e.Kr
Mellanneolitikum Vendeltid
2300 f.Kr. 800 e.Kr
Senneolitikum Vikingatid
1700 f.Kr. 1050 e.Kr
Bronsålder period I Tidig medeltid
1500 f.Kr. 1200 e.Kr
Bronsålder period II Högmedeltid
1300 f.Kr. 1400 e.Kr
Ä BRÅ Bronsålder period III Senmedeltid
1100 f.Kr. 1500 e.Kr
Y BRÅ Bronsålder period IV Nyare tid
900 f.Kr. 2100 e.Kr

Länk till RAÄ UV:s periodschema för jämförelse: http://www.arkeologiuv.se/bilder/arkeologiska_perioder/perioder.pdf

Annonser

I samband med att vi kopplar föremål och fyndlokaler i Historiska museets samlingar till fornlämningar i Riksantikvarieämbetets Fornsök dyker det ibland upp en del lustiga fel eller konstigheter i såväl vår som RAÄ:s databas. En del saker kan dessutom visa sig vara underhållande för enstaka nördar inom kulturarvssektorn.

Nyligen fann vi till exempel att en grupp medeltida gravmonument, så kallade liljestenar, plötsligt inrapporterats från en och samma plats i Botkyrka socken. Det rör sig om 26 stycken gravvårdar som samtliga är bedömda som bevakningsobjekt (Raä-nummer Botkyrka 538-563). Enligt 1 § 3 punkten lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. torde det i detta fall röra sig om fasta fornlämningar. Problemet är att samtliga stenar råkar befinna sig i ett magasin som nyttjas av museet!

Det är som bekant enligt 6 § lagen (1988:950) om kulturminnen förbjudet att rubba eller täcka över en fast fornlämning. Museet kommer således att behöva ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen om det i framtiden skulle bli nödvändigt att flytta någon eller några stenar. Eventuellt kan museet ansöka om ersättning för betydande hinder eller olägenhet som fornlämningarna vållar.

Det är högst anmärkningsvärt att museet varit ovetande om dessa fornlämningar i drygt 19 månader, och vi arbetar nu hårt på att få dem borttagna ur registret.


Thatch
Uploaded by Mr Hyde on
13 Sep 07, 2.45PM CEST.

Group Icon

Som vi har annonserat tidigare så har vi skapat en Flickr-grupp för bilder från Adelsö och Björkö. Den har fram till igår varit lite vilande, men efter att ha börjat bjuda in till publicering så har det tagit fart. Medlemsantalet har nu hastigt fördubblats (från 2 till 4).

Gruppen är tänkt att samla bilder från olika platser och händelser på öarna, inte nödvändigtvis med anknytning till arkeologi och historia. Nu finns det nya bilder från Birkamuseet och vikingamarknaden på Adelsö.


Uploaded by
dicoplio
on 27 Mar 07,
1.40AM CEST.
Some rights reserved

Vantrivs du på arbetet utan att veta varför? Känner du oro och vill gå hem? Det kanske inte är jobbet det är fel på. Har du tänkt på att kontoret kan vara uppfört på en gammal begravningsplats? Är det månne andar som stör dig?

Riksantikvarieämbetets fantastiska Fornsök kan hjälpa dig att hitta orsaken! Zooma till platsen du befinner dig på och se vilka fornlämningar som finns i närheten. Kanske är det en offerplats, en bengömma eller ett naturföremål med tradition. En fornlämning behöver ju inte vara synlig för blotta ögat, så det finns alltid en chans (eller risk) att upptäcka det okända.

Det finns till exempel uppgift om en plats i Värmland där man avverkade skog på 1970-talet. Rune som arbetade där hade ”… en obehagskänsla varje dag. Något liknande hade han aldrig känt tidigare och han ville hela tiden gå hem. När han talade om detta för sin far, menade denne att det var ju inget konstigt då han arbetade i närheten av en gammal avrättningsplats. Först då förstod Rune hur det hängde ihop och varför han kände sådan olust om dagarna.” — Se platsen i Fornsök >

När jag själv gjorde en del efterforskningar lyckades jag konstatera att huset i Harebo där min farmor växte upp är beläget på en stenåldersboplats (Långasjö 130:1). Detta verkar dock inte ha resulterat i någon djupare olust. I farmors gamla fotoalbum ses mest glada miner. Så det kan nog vara så att det finns fornlämningar som istället är lustväckande. Kanske är stenålderns andar vänligare än övriga odöda?

Farmor med syskon med flera i Harebo

Work in progress, originally uploaded by Niklas S.

Den här veckan har vi stängt in oss på kontoret för att arbeta med förbättring av Medeltidens bildvärld samt med att utarbeta ett flöde för att koppla SHM:s fyndlokaler till RAÄ:s fornlämningar.
För det sistnämnda arbetet har vi valt Gotland som pilotområde. Vi testar olika sätt att på ett rationellt sätt hitta information om vilken fornlämning som eventuellt hör samman med fynd i Historiska museets samlingar. När det inte går att göra en sådan koppling kommer vi att geokoda fyndplatsens adress så att den alltid får en placering på en karta.

Hus i Birka

Gör man en utflykt till Björkö i sommar kan man besöka öns senaste tillskott i byggnadsväg. Med forntida teknik bygger blivande byggnadsarkeologer från Högskolan på Gotland ett förortskvarter till den försvunna staden. Arbetet kommer att pågå i flera år och till slut kommer det även att finnas bryggor, skepp och pålspärrar.

Bilder från den nya staden: en lerklinad vägg som börjar gå sönder, ett nybyggt hus och ett yttertak från insidan.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=776535


Foto: Niklas Stjerna SHM


Foto: Christer Åhlin SHM

I grav nummer 3 vid Kunsta på Adelsö hade den döde fått med sig bland annat en hammare, av vilken endast hammarhuvudet var bevarat. Mindre hammare som denna kunde nog användas till lite allt möjligt. Det är svårt att peka ut något bestämt hantverk, men den har säkert använts till att forma mjukare metaller, som till exempel koppar eller silver.

I Svarta Jorden på Björkö har man hittat liknande hammare, men även sådana med huvud av ben eller horn.

Ett exempel på saker som kan ha hamrats i Birka är detta hängkors i silver med en fastnitad ögla.

Titta också på Kunstas temasida i Sök i samlingarna

För att göra samlingarna lättare att nå har ca 330 000 föremålsposter klassificerats till tio övergripande föremålskategorier. Dessa kan användas när man söker efter föremål men hittas även på temasidan för kategorier, där samlingarna överblickas per kategori och period.


Foto: Yliali Asp SHM

Söker man efter kategorin Nöjen och laster bland de föremål som Hjalmar Stolpe hittade i Svarta jorden så hittar man mest diverse spelbrickor. Men bland de ovanligare föremålen finns en flöjt och ett stränginstrument. Det senare i form av ett stall till en lyra.


Foto: Ny Björn Gustafsson SHM

Titta också på Svarta jordens temasida i Sök i samlingarna


Foto: Christer Åhlin SHM

I de rikaste Björkagravarna förekommer ibland flätade band av guld som varit fastsydda på kläderna. Bandet högst upp kommer från grav 736 i Hemlanden. De två andra har hittats i kammargravar norr om Borg. Samtliga finns i utställningen Vikingar (monter 6) på Historiska museet.

Just de här har suttit som diadem kring huvudet. Personerna har också fått med sig vapen i form av svärd, sköldar och spjut.

Tekniken att fläta guldtråd på detta sätt är enkel och kunde lätt utföras som tidsfördriv vid elden. Kanske är det något som Birkas krigare ägnat sig åt i Garnisonen?

Om detta sätt att fördriva tiden kan man bland annat läsa i Annika Larssons avhandling Klädd krigare som lades fram 2007.

Titta också på Hemlandens temasida i Sök i samlingarna

Add to Technorati Favorites

a

november 2017
M T O T F L S
« Feb    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930