You are currently browsing the category archive for the ‘Adelsöprojektet’ category.

Niklas arbetar med huvudplatser

Niklas arbetar med huvudplatser

Idag avslutas Huvudplatsprojektet. Därmed stängs det ”lab” som varit igång sedan januari 2008 och som arbetat med projektdelarna Adelsö och Björkö, anpassning av information till K-samsök och till sist Huvudplatser. Dessutom har labbet arbetat mycket med Mina samlingar.

Några resultat från projekten:

Björkögravar. Här får du tillgång till information om ca 1 100  undersökta gravar och deras föremål. Grundarbetet utfördes till stora delar i Accessprojektet. Informationen om gravarna är dessutom tillgänglig via K-samsök

Platser. Ett koncept för att visa information om ett urval av platser som har koppling till Historiska museets samlingar och som utgick från platser inom Adelsö socken. Konceptet har inte riktigt fått fotfäste på museet (än). Det pågår inte någon reguljär produktion av platser på museet och just nu är antalet platser litet. Platserna finns i K-samsök för den som vill använda dem i sina egna tillämpningar.

K-samsöksprojektet vid Historiska museet arbetade med kvalitetssäkring av information och med att skapa länkar mellan Historiska museets data och Riksantikvarieämbetets data i Fornsök och Bebyggelseregistret. Över 10 000 länkar har skapats från fyndplatser till 6 600 objekt vid RAÄ (500 byggnadsobjekt och 6 100 fornlämningar).  Länkarna kan nu användas i K-samsök för att t ex presentera en undersökt fornlämning med dess föremål. En rolig biprodukt av länkarna är att 25 % av alla fyndplatser i databasen har en lägesuppgift (som hämtats via K-samsök) och att därigenom 482 000 av 595 000 ben- eller föremålsposter har en koordinat och en potentiell kartkoppling (81 %).

Medeltidens bildvärld har nu också länkar från medeltida kyrkliga föremål till Bebyggelseregistrets kyrkor. Dessa kan ni bygga trevliga bildtillämpningar på via K-samsök.

Huvudplatsprojektet har arbetet med att förenkla hanteringen av fyndplatser. Huvudplatsen reducerar information som är av administrativ karaktär och bygger upp virtuella huvudplatser som ska göra det enklare att överblicka samlingarna. Jämför denna nuvarande sökning efter fyndplatsen Helgeandsholmen i Stockholm med denna i en kommande version av Sök i samlingarna så förstår ni kanske nyttan. Projektet har inordnat 16 400 fyndplatskomponenter under huvudplatser. Huvudplatskonceptet kommer att testas under 2009 och tas i drift under första kvartalet 2010.

Förhoppningsvis blir det mer pengar för att skapa nyttigheter längre fram. Då kanske labbet och bloggen kan leva upp igen. Projekten har finansierats med medel från Kulturrådet och Historiska museet. Over and out.

Annonser


Foto: Niklas Stjerna SHM


Foto: Christer Åhlin SHM

I grav nummer 3 vid Kunsta på Adelsö hade den döde fått med sig bland annat en hammare, av vilken endast hammarhuvudet var bevarat. Mindre hammare som denna kunde nog användas till lite allt möjligt. Det är svårt att peka ut något bestämt hantverk, men den har säkert använts till att forma mjukare metaller, som till exempel koppar eller silver.

I Svarta Jorden på Björkö har man hittat liknande hammare, men även sådana med huvud av ben eller horn.

Ett exempel på saker som kan ha hamrats i Birka är detta hängkors i silver med en fastnitad ögla.

Titta också på Kunstas temasida i Sök i samlingarna

För att göra samlingarna lättare att nå har ca 330 000 föremålsposter klassificerats till tio övergripande föremålskategorier. Dessa kan användas när man söker efter föremål men hittas även på temasidan för kategorier, där samlingarna överblickas per kategori och period.


Foto: Yliali Asp SHM

Söker man efter kategorin Nöjen och laster bland de föremål som Hjalmar Stolpe hittade i Svarta jorden så hittar man mest diverse spelbrickor. Men bland de ovanligare föremålen finns en flöjt och ett stränginstrument. Det senare i form av ett stall till en lyra.


Foto: Ny Björn Gustafsson SHM

Titta också på Svarta jordens temasida i Sök i samlingarna


Foto: Christer Åhlin SHM

I de rikaste Björkagravarna förekommer ibland flätade band av guld som varit fastsydda på kläderna. Bandet högst upp kommer från grav 736 i Hemlanden. De två andra har hittats i kammargravar norr om Borg. Samtliga finns i utställningen Vikingar (monter 6) på Historiska museet.

Just de här har suttit som diadem kring huvudet. Personerna har också fått med sig vapen i form av svärd, sköldar och spjut.

Tekniken att fläta guldtråd på detta sätt är enkel och kunde lätt utföras som tidsfördriv vid elden. Kanske är det något som Birkas krigare ägnat sig åt i Garnisonen?

Om detta sätt att fördriva tiden kan man bland annat läsa i Annika Larssons avhandling Klädd krigare som lades fram 2007.

Titta också på Hemlandens temasida i Sök i samlingarna

Gambeson


Kviltad rustnings-
jacka från 1200-talet
(Morgan Bible,
fol. 10r).

Som vanligt hittas ”nya” saker när vi går igenom de brända resterna av kungapalatset på Adelsö som kan ha förstörts redan i slutet av 1300-talet.

Tidigare har det dykt upp såväl bössor som rustningar. Nu är det ett fragment bränt tyg som tilldrar sig intresset. I en ask ligger svartnade textilfragment. Men tittar man noga så ser man att det förkolnade stycket består av flera lager. Ibland är det svårt att skilja på lagren men det ser ut att vara omkring tio stycken. Vad kan det vara? Materialet ser ut att vara linne. Det kan förstås vara ett tyg som legat vikt, men med tanke på var det hittats tänker man lätt på att det skulle kunna vara en bit av en ”vapentröja” – en så kallad gambeson eller aketon. En kviltad linnejacka som användes som rustning. Antingen separat eller tillsammans med en plåtrustning.

Läs mer på Wikipedia

Titta också på Alsnöhus temasida i Sök i samlingarna

Denna vecka avslutas den första fasen av projektet som kretsar kring Adelsö och Björkö. Allt som vi planerade har vi inte haft tid att göra färdigt men det mesta är emellertid klart enligt plan och finns tillgängligt inom menyn Temasidor i museets Sök i samlingarna (www.historiska.se/data):

Björkögravarna har nu fått sin egen fylliga presentation och gravarna och deras föremål är nu mycket enklare att överblicka och utforska än någonsin tidigare. Besök sidan!

Stora delar av Historiska museets samlingar från Adelsö socken är nu digitaliserade och tillgängliga i databasen. Kvar är mindre punktinsatser som exempelvis föremålen från Skopintull. Överblicka samlingarna från Adelsö socken här!

Ett mål i projektet var att presentera kort, samlad, urvald information om intressanta platser i socknen och ge en bredare publik tillgång till samlingarna från platserna och ett urval av annan information på nätet. Ett koncept har tagits fram och intresset internt på museet har varit stort under tiden vi arbetat med platserna. Mycket talar för att det kommer skapas fler platser inom andra projekt och att museet ytterligare kommer att arbeta med hur platserna ska visas och användas. Ni når platserna här och här.

Har du Google Earth installerat på din maskin kan du använda projektets platser direkt via denna länk.

Använder du Google Maps har du en liten mapplet som du kan lägga till i dina kartor. Gör så här i :

  1. Under Mina kartor gå till Lägg till innehåll
  2. Klicka på länken Lägg till efter webbadress bredvid sökknappen
  3. Tryck på knappen Lägg till för att lägga till mappleten i din karta

Att vi nu avrapporterar första fasen av projektet betyder inte att projetet slutar arbeta. Vi kommer att fortsätta att förbättra, bygga nya platser och uppdatera bloggen. Vi är därför mycket intresserade av era synpunkter och förslag till förbättringar. Kommentera!

The transparent king from grave 750 announces a new competition on Facebook to celebrate collaboration. Visit the Adelsö and Björkö page and post what you like the king to say. There will be a great prize for the winner.

The King is intrigued by the fact that nearly 25% of Adelsö and Björkö’s fans probably have difficulties understanding what all the blog posts is about. This is great since it makes you think about the internationality of the town of Birka as well.

Vi har utökat funktionaliteten på testsidan för Björkögravarna. Nu går det att utforska enskilda gravfältsdelar. Testa själv möjligheten att till exempel se skillnader mellan gravarna norr om Borg och de i östra delarna av Hemlanden.

Gredby på södra delen av Adelsö är tillsammans med Lundkulla en av de byar som bäst bibehållit en samlad bykaraktär, och inte splittrats i samband med laga skiftesreformen.

Vid Gredby och det angränsande Mälby finns två gravfält från järnålder. Dels ett större med 70 synliga gravar som ligger i direkt anslutning till den moderna bebyggelsen, dels ett mindre som är beläget i kanten av en skogsklädd höjd 250 meter sydväst om det stora gravfältet.

På det stora gravfältet (Adelsö 10:1) har sju gravar undersökts åren 1916 och 1920. Däribland en skeppsformig stensättning och en treudd. Såväl den skeppsformiga stensättningen som treudden innehöll brandlager med brända ben. Detta tyder på att gravarna är från yngre järnålder eftersom dessa typer av anläggningar i äldre sammanhang brukar vara fyndtomma. Fynden finns vid Historiska museet och har inventarienummer SHM 16576.

På det lilla gravfältet (Adelsö 23:1) finns en hög som kallats för Kung Racks grav. Högen är omnämnd av Nils Henrik Sjöborg (1767-1838) – även känd under namnet Baldur – som var medlem i Götiska Förbundet. Sjöborg skrev bland annat verket Samlingar för Nordens fornälskare, som gavs ut i tre volymer 1822-1830. Den sista delen av verket ägnas inledningsvis åt ”fornålderns minnesmärken” på Adelsö och Björkö.

I samband med en uppräkning av ortnamn som anspelar på hundar eller ”rackor” nämner Sjöborg Kung Racks grav. Redan tidigare fanns det forskare som sett dessa namn som bevis för att Hunnerna kommit till Sverige på 400-talet e.Kr och att de ”i anledning af uttalets likhet” fick namn av hundar och racka. Sjöborg antar därför att gravarna vid Gredby och Mälby är minnen ”efter förfädernas strider med Hunnerna”. Han nämner även att man tidigare ska ha påträffat ”urnor af järn” i just Kung Racks grav.

Eftersom Sjöborgs bok inte längre är upphovsrättsskyddad går den att ladda ner och läsa i sin helhet genom Googles biblioteksprojekt. Originalet kommer från Forskningsbiblioteken vid New York Public Library. Här följer ett utdrag:

Text ej tillgänglig
Ur: Sjöborg, N. H. 1830. Samlingar för Nordens fornälskare. Tredje Tomen. Stockholm, sid. 27.

Även Kung Racks grav undersöktes emellertid av Hanna Rydh år 1920 och visade sig faktiskt innehålla två begravningar. Dels resterna av en kista med ett skelett, dels ett stort brandlager som innehöll brända ben och ett stort antal föremål. Båda gravarna kan dateras till vikingatid. Fynden från gravfältet med Kung Racks grav finns vid Historiska museet och har inventarienummer SHM 16577.

Plan av Grav I, ”Kung Racks grav” vid Rackmyra, Gredby. Undersökt av Hanna Rydh år 1920.

Fragment av islamiskt silvermynt från brandlagret i Grav I, enligt bestämning sannolikt samanidiskt och slaget 905/906 e.Kr. Myntherre Isma’il ibn Ahmad.

Anna Engström som vann projektets fototävling på Facebook kan se fram emot boken Vikingaliv av Dick Harrison och Kristina Svensson. Anna bidrog med två flygfoton över Adelsö. På ett av dem ser man till och med lite av Björkö. Vi säger grattis igen!

Det kommer givetvis att utlysas fler tävlingar med än så länge hemliga priser, så vi uppmanar alla att följa våra uppdateringar både här och på Facebook.

Add to Technorati Favorites

a

december 2017
M T O T F L S
« Feb    
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031