You are currently browsing the category archive for the ‘Historiska museet’ category.

Niklas arbetar med huvudplatser

Niklas arbetar med huvudplatser

Idag avslutas Huvudplatsprojektet. Därmed stängs det ”lab” som varit igång sedan januari 2008 och som arbetat med projektdelarna Adelsö och Björkö, anpassning av information till K-samsök och till sist Huvudplatser. Dessutom har labbet arbetat mycket med Mina samlingar.

Några resultat från projekten:

Björkögravar. Här får du tillgång till information om ca 1 100  undersökta gravar och deras föremål. Grundarbetet utfördes till stora delar i Accessprojektet. Informationen om gravarna är dessutom tillgänglig via K-samsök

Platser. Ett koncept för att visa information om ett urval av platser som har koppling till Historiska museets samlingar och som utgick från platser inom Adelsö socken. Konceptet har inte riktigt fått fotfäste på museet (än). Det pågår inte någon reguljär produktion av platser på museet och just nu är antalet platser litet. Platserna finns i K-samsök för den som vill använda dem i sina egna tillämpningar.

K-samsöksprojektet vid Historiska museet arbetade med kvalitetssäkring av information och med att skapa länkar mellan Historiska museets data och Riksantikvarieämbetets data i Fornsök och Bebyggelseregistret. Över 10 000 länkar har skapats från fyndplatser till 6 600 objekt vid RAÄ (500 byggnadsobjekt och 6 100 fornlämningar).  Länkarna kan nu användas i K-samsök för att t ex presentera en undersökt fornlämning med dess föremål. En rolig biprodukt av länkarna är att 25 % av alla fyndplatser i databasen har en lägesuppgift (som hämtats via K-samsök) och att därigenom 482 000 av 595 000 ben- eller föremålsposter har en koordinat och en potentiell kartkoppling (81 %).

Medeltidens bildvärld har nu också länkar från medeltida kyrkliga föremål till Bebyggelseregistrets kyrkor. Dessa kan ni bygga trevliga bildtillämpningar på via K-samsök.

Huvudplatsprojektet har arbetet med att förenkla hanteringen av fyndplatser. Huvudplatsen reducerar information som är av administrativ karaktär och bygger upp virtuella huvudplatser som ska göra det enklare att överblicka samlingarna. Jämför denna nuvarande sökning efter fyndplatsen Helgeandsholmen i Stockholm med denna i en kommande version av Sök i samlingarna så förstår ni kanske nyttan. Projektet har inordnat 16 400 fyndplatskomponenter under huvudplatser. Huvudplatskonceptet kommer att testas under 2009 och tas i drift under första kvartalet 2010.

Förhoppningsvis blir det mer pengar för att skapa nyttigheter längre fram. Då kanske labbet och bloggen kan leva upp igen. Projekten har finansierats med medel från Kulturrådet och Historiska museet. Over and out.

Presentation1

Nu har Mina samlingar i Historiska museets tjänst Sök i samlingarna gått in i nästa fas av utvecklingen. Mina samlingar finns nu tillgänglig i en betaversion i den skarpa versionen av Sök i samlingarna  på http://www.historiska.se/data. Ni som tidigare testat behåller inloggningsuppgifter och alla data som ni skapat finns kvar. Det finns plats för mycket mer delaktighetsdata på servern!

Alla synpunkter och förslag på förbättringar uppskattas mycket.

Riksantikvarieämbetets bilddatabas kulturmiljöbild innehåller en rik skatt av finfina fotografier som beskriver och illustrerar vårt kulturarv. Här finns mer än 77 000 digitala bilder att söka bland. Många bilder visar fornlämningar som är undersökta och det finns ibland t o m bilder från undersökningen. Vore det inte häftigt om en databas med fyndplatser för arkeologiska undersökningar kunde kopplas samman med bilder från platserna? Vore det inte kul att se kyrkan varifrån kyrkliga föremål kommer? Jag tycker åtminstone det och nu är det möjligt!

Tjänsten Mina samlingar i Historiska museets Sök i samlingarna låter dig som användare länka ihop fyndplatser eller föremål med Kulturmiljöbilder. Det som möjliggör detta, förutom ni användare, är webbtjänsten K-samsök. Det är därför enkelt att koppla bilder till objekt i Historiska museets databas:

1. Hitta en bild i Kulturmiljöbild.  Klicka sedan på länken Direktlänk till denna bild. Kopiera sidans sökväg (i detta fall http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000086684).

Hitta en kulturmiljöbild, klicka på Direktlänk till bilden och kopiera sökvägen (URL) till sidan.

Hitta en kulturmiljöbild, klicka på Direktlänk till bilden och kopiera sökvägen (URL) till sidan.

2. Logga in i Mina samlingar och hitta ditt objekt. Visa objektsidan. Klicka på knappen Skapa ett tips (vid B på bilden nedan) till höger på sidan.

Lägg till ett tips på en fyndplats.

Lägg till ett tips på en fyndplats.

3. Formuläret Skapa tips öppnas och du väljer fliken Bildlänk.

Under fliken Bildlänk kan du hämta in bilder genom att klistra in länkar till bilder i Kulturmiljöbild och Flickr

Under fliken Bildlänk kan du hämta in bilder genom att klistra in länkar till bilder från Kulturmiljöbild och Flickr

4. Hämta bilden från bildkällan Kulturmiljöbild (det är förvalt).

5. Klistra in länken du kopierade tidigare (vid punkt 1).

6. Tryck på knappen Granska. Bilden och dess bildtext hämtas från Kulturmiljöbild genom K-samsök. Ja, det är nästan magiskt och så himla bra.

7. Om allt ser ut som det ska, så tryck på knappen Spara och bildlänken sparas i databasen.

8. Tryck sedan på knappen Stäng för att stänga formuläret.

9. Bilden visas under fliken Användarinnehåll på objektet. Klicka på bilden för att komma tillbaka till bildens hemsida i Kulturmiljöbild.

Länkade bilder visas under fliken Användarinehåll på ett objekt

Länkade bilder visas under fliken Användarinehåll på ett objekt

Mina samlingar är ännu så länge enbart tillgänglig i en testmiljö. Se här för mer information om tjänsten.

Jag fortsätter att beskriva några coola funktioner i Historiska museets Webb 2.0-satsning Mina samlingar. Förutom att skriva in egna nyckelord, taggar,  på t ex föremål, bilder och fyndplatser, kan du själv lägga in referenser till litteratur och analyser som är relevanta för objekten. Det är enkelt.

Du kan själv lägga in referenser till litteratur och analyser i Mina samlingar

Du kan själv lägga in referenser till litteratur och analyser i Mina samlingar

Tyck på knappen vid B: Skapa ett tips. Ett formulär öppnas där du kan skapa tips av olika sorter. Referenser är det som är förvalt:

Referenser kan du hämta från Libris eller skriva in själv

Referenser kan du hämta från Libris eller skriva in själv

  1. Välj typ av referens som passar på det du refererar till.
  2. Hitta referensen i Libris och kopiera Libris-sidans URL. Klistra sedan in den i fältet Libris URL.
  3. Ange en eventuell sidreferens, t ex s. 17-18
  4. Klicka på knappen Granska. Referensen hämtas då från Libris och byggs ihop automatiskt.
  5. Om referensen ser ut som den ska:
  6. Klicka på knappen Spara. Referensen sparas i databasen.
  7. Klicka sedan på knappen Stäng för att stänga formuläret.

Du kan naturligtvis skriva in en referens utan att hänvisa till Libris. Referensen ska vara strukturerad som i en littaraturlista i en uppsats eller avhandling som använder Harvard-referenser.

Referenserna syns under fliken Användarinformation på ett objekt. Om det är en referens som hämtats från Libris kan du där klicka på referensen för att komma till Libris och se om den finns på ett bibliotek i närheten:

Det är kul att kunna hälpa andra genom att tipsa om litteraturreferenser till en fyndplats, ett föremål eller en bild

Det är kul att kunna hälpa andra genom att tipsa om litteraturreferenser till en fyndplats, ett föremål eller en bild

Mina samlingar är ännu så länge enbart tillgänglig i en testmiljö. Se här för mer information om tjänsten.

Testerna av Mina samlingar i Historiska museets samlingstjänst Sök i samlingarna fortsätter och det finns fortfarande möjlighet att påverka och komma med förslag på förbättringar.

Många webbsidor har idag möjlighet att låta användarna själva bidra med information. Ofta sker det genom att användaren själv kan lägga till nyckelord till en bild eller liknande objekt. Sådana nyckelord kallas ibland taggar. Så kan du nu även göra i Mina samlingar. Det är busenkelt. Logga in (registrera dig först), sök fram informationen och efter du har hittat det objekt som intresserar dig (t ex ett föremål, en bild eller en fyndplats) så gör så här:

Du kan själv tagga objekt i Historiska museets databas

Du kan själv tagga objekt i Historiska museets databas

Skriv in nyckelordet i fältet vid A och tryck på knappen Lägg till. Din tagg lagras i databasen och kan användas av alla direkt.  Du kan lägga till många taggar på samma objekt. Taggen granskas i efterhand av Historiska museet.

Du söker på en tagg genom att klicka på den i listan. Alla objekt som taggats med nyckelordet söks då fram. Du kan även överblicka taggarna i ett ”taggmoln”, bl a på söksidan i tjänsten eller på sidan här, där du även kan söka bland taggarna.

Mina samlingar är ännu så länge enbart tillgänglig i en testmiljö. Se här för mer information om tjänsten.

I ett tidigare inlägg presenterades idéer om att utveckla funktioner för delaktighet och möjlighet att själv skapa information i Historiska museets samlingstjänst Sök i samlingarna. Nu är detta på väg att bli verklighet. I dag öppnas Mina samlingar för betatestare. Om allt går väl så hoppas vi på en skarp release till sommaren 2009. 

Mina samlingar består av ett antal funktioner som lagts till den ursprungliga webbplatsen som innebär att du kan registrera dig, logga in och använda museets digitala samlingar på ett nytt sätt. Du som användare kan själv kan lägga till information i museets databas och på köpet så får du ett antal funktioner som förhoppningsvis underlättar för dig i projekt, forskning eller studier. Alla data som du skapar nu kommer att finnas med i den slutliga versionen av tjänsten. Det är på riktigt!

 Några funktioner:

 Mina listor. Placera föremål, bilder och fyndplatser i egna listor. Listorna gör att du kan hålla reda på information i samband med att du arbetar med ett material eller vill presentera information för andra (även utanför Sök i samlingarna). Listor kan vara privata och ses enbart av dig själv eller publikt tillgängliga för alla.

 Favoriter. Du kan enkelt spara ner dina favoritobjekt i en speciell lista. Alla ser dina favoriter.

 Tagga. Du kan själv ange nyckelord till föremål, bilder och fyndplatser för att göra dem lättare att hitta för dig själv eller andra. Varför nöja sig med de tråkiga och introverta beskrivningarna av objekt som Historiska museet håller med?

 Noteringar. Du kan skapa privata noteringar om föremål, bilder och fyndplatser. Noteringar kan ses som privata taggar och du kan lätt göra om en notering till en tagg.

 Tipsa. Du kan tipsa andra om relevanta litteratur- eller analysreferenser och tipsa om bilder som beskriver föremål och fyndplatser. För att göra det enkelt kan du hämta referenser från Libris eller skriva in en egen referens. Bildlänkar hämtar du från Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild (hämtade genom K-samsök) eller från Flickr. Genom Flickr kan du enkelt lägga till dina egna bilder. Fler möjligheter till tips kommer att utvecklas längre fram. Kom med förslag!

 Kommentera. Du kan kommentera tips och taggar som du själv eller andra skapat.

 Rättningar. Du kan föreslå rättningar (och tillägg eller borttagningar) av felaktigheter som du ser i ett objekts registrering i databasen. Rättningarna tas om hand av registeransvarig vid museet och förs in i databaserna (efter godkännande).

Gör så här för att betatesta Mina samlingar:

  1. Läs användarvillkoren
  2. Registrera dig med din e-postadress. Vi skickar automatiskt en e-post till din adress som du ska bekräfta.
  3. Bekräfta att du är ägare till din e-postadress genom att klicka på länken i e-posten.
  4. Logga in genom att ange din e-postadress och ditt lösenord.

Tänk på att tjänsten körs på en testserver (http://wwwt.historiska.se/mis/sok) och att det ibland förekommer störningar och fel och andra problem då och då. Gränssnittet kan också komma att ändras eller skifta lite från dag till dag. Det är ju här Historiska museet testar olika lösningar. De data du använder i testversionen är emellertid samma data som finns i den skarpa versionen av Sök i samlingarna.

Kom gärna med synpunkter kring tjänsten och dess funktioner. Det som omfattas av testerna är bara ett av många förslag på hur en tjänst skulle kunna utformas. Vi lyssnar på dina åsikter! Rapportera fel och brister!

Läs en mer utförlig presentation och vägledning här (kräver PDF-läsare).

I dag öppnade kulturarvswebservicen K-samsök i en första Beta-version. Läs mer om det här och här.

Just nu innehåller sökindexet ca 1,8 miljoner objekt från Riksantikvarieämbetet, Västarvet och Historiska museet. Du kan själv prova att söka i en enkel demo och gränssnittet är öppet att använda för er som utvecklar webbplatser. Slutgiltig release blir i höst och fram tills dess ska många fler museer ansluta sig och tillgängligöra data genom tjänsten.

Projektet har gått från idé till produkt på ett år och tre dagar och är som av ett ”lyckligt sammanträffande” synkroniserat med Kulturutredning och Museikoordinatorns museiutrednings slutrapport. Releasen firades på ett möte och tårtkalas i Stora sessionssalen på Riksantikvarieämbetet med ett 40-tal deltagare från många museer, Riksarkivet och KB och med museikoordinatorn Christina von Arbin som ordförande.

Några bilder från mötet och minglet:

Ulf Bodin 2009

Har man bara tillräckligt många Larsar i ett projekt så går det bra. På bilden syns Statens historiska museers överintendent Lars Amréus från styrgruppen och K-samsöks projektledare Lars Lundqvist.

En aning av ett väckelsemöte. Många väl valda och vackra ord sades.

Något av ett väckelsemöte. Många väl valda och vackra ord sades. Här i form av Lars Amréus.

Riksantikvarie Inger Liliequist har ordet och ansvaret för K-samsök. Projektet blev möjligt genom att RAÄ har tagit på sig ansvaret att drifta och utveckla K-samsök.

Riksantikvarien Inger Liliequist har ordet och ansvaret för K-samsök. Projektet blev möjligt genom att RAÄ har tagit på sig ansvaret att drifta och utveckla K-samsök.

En påfallande nöjd Rolf Källman som är avdelningschef vid RAÄ och projektägare och ny ordförande i styrgruppen.

En påfallande nöjd Rolf Källman som är avdelningschef vid RAÄ och projektägare och ny ordförande i styrgruppen.

Tårtkalas. Vid sleven Anne Murray från K-samsöks arbetsgrupp och Etnografiska museet.

Tårtkalas. Vid spaden Anne Murray från K-samsöks arbetsgrupp och Etnografiska museet.

Museikoorinatorn Christina Von Arbin tackades för hennes insats i att bryta väg för projektet och skapat goda genomförandebetingelser.

Mötet avslutades med att museikoordinatorn Christina von Arbin tackades för hennes avgörande insats i att bryta väg för projektet och skapat goda genomförandebetingelser. Aldrig förr har väl museerna varit så enade kring en fråga och så nära Arkiv och Bibliotek i ett ABM-samarbete.

Fotodokumentation av föremål är en viktig del av den digitala dokumentationen av museets samlingar. Men det är tidsödande så alla föremål fotograferas inte. I museets accessprojekt  (2006-2008) har fram till idag sammanlagt 23 171 föremålsbilder tagits samtidigt som information om 263 120 föremål registrerats i databasen. Bilder på föremål är otroligt viktiga för att göra materialet mer tillgängligt på nätet. Hur kan vi fotografera smidigare och snabbare och därigenom hinna plåta fler föremål som blir roligare att leta efter och lättare att hitta ?

Museet har tre kvalitetsnivåer för föremålsfoto:

  1. Presentationsbilder. Snygga, väl ljussatta bilder med hög teknisk kvalitet och egen verkshöjd. Bilden ska säga något med än föremålet i sig för betraktaren. Dessa tas alltid av en fotograf. Originalet utgörs av en bearbetad TIFF i hög upplösning och ett digital negativ.
  2. Dokumentationsbilder. Tekniskt korrekta bilder som visar upp ett föremåls egenskaper, tillstånd och/eller eventuella skador. Bilden innehåller en skalstock och kan innehålla en färgkalibreringsskala. Bilden kan vara tagen av en fotograf eller arkeolog. Originalet utgörs av en bearbetad TIFF i hög upplösning.
  3. Id-bilder. Identifikationsbilder är tagna för att ge en visuell beskrivning av ett föremål till
    den grad att föremålet kan skiljas från ett annat föremål. Bilderna kan lagras i lägre upplösning och i komprimerade filer (JPEG).

Just den tredje bildkategorin är intressant – enkla bilder som kan tas snabbt på löpande band med hög grad av automation utan större tekniska eller konstnärliga krusiduller. Just nu utvecklar Christer Åhlin (mediaproducent på museet) ett koncept för en portabel fotostation som bygger på att man använder en vertikalt monterad  dokumentkamera för att ta id-bilder i relativt låg upplösning (t ex 1600 x 1200 pixlar). Konceptet använder även föremålens streckkodsetikett för maskinell läsning av föremålets identitet (som tillika blir bildens filnamn) och automagiskt koppling av bilden till rätt föremål i databasen vid import till vårt föremålsinformationssystem MIS .

Kanske är detta en väg till fler föremålsbilder på museet? Försöken tyder på att man kan ta ca två bilder per minut. Vad tycker ni själv om bildkvaliten?

Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM

The Museum gates, originally uploaded by Niklas S.

Om man besöker museet en måndag – då det är stängt – så kan man stå på trappan och titta på de fina bronsportarna från 1952 som utfördes av Bror Marklund. Nere i högra hörnet står ett gäng figurer i anslutning till en tegelbyggnad. Det ser ut som de är beväpnade med armborst. Givetvis tänker man då direkt på alla armborstpilspetsar som hittades vid Alsnöhus och som nu går att finna i museets databas.

Add to Technorati Favorites

a

augusti 2017
M T O T F L S
« Feb    
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031