You are currently browsing the category archive for the ‘Kulturarvssamsök’ category.

Niklas arbetar med huvudplatser

Niklas arbetar med huvudplatser

Idag avslutas Huvudplatsprojektet. Därmed stängs det ”lab” som varit igång sedan januari 2008 och som arbetat med projektdelarna Adelsö och Björkö, anpassning av information till K-samsök och till sist Huvudplatser. Dessutom har labbet arbetat mycket med Mina samlingar.

Några resultat från projekten:

Björkögravar. Här får du tillgång till information om ca 1 100  undersökta gravar och deras föremål. Grundarbetet utfördes till stora delar i Accessprojektet. Informationen om gravarna är dessutom tillgänglig via K-samsök

Platser. Ett koncept för att visa information om ett urval av platser som har koppling till Historiska museets samlingar och som utgick från platser inom Adelsö socken. Konceptet har inte riktigt fått fotfäste på museet (än). Det pågår inte någon reguljär produktion av platser på museet och just nu är antalet platser litet. Platserna finns i K-samsök för den som vill använda dem i sina egna tillämpningar.

K-samsöksprojektet vid Historiska museet arbetade med kvalitetssäkring av information och med att skapa länkar mellan Historiska museets data och Riksantikvarieämbetets data i Fornsök och Bebyggelseregistret. Över 10 000 länkar har skapats från fyndplatser till 6 600 objekt vid RAÄ (500 byggnadsobjekt och 6 100 fornlämningar).  Länkarna kan nu användas i K-samsök för att t ex presentera en undersökt fornlämning med dess föremål. En rolig biprodukt av länkarna är att 25 % av alla fyndplatser i databasen har en lägesuppgift (som hämtats via K-samsök) och att därigenom 482 000 av 595 000 ben- eller föremålsposter har en koordinat och en potentiell kartkoppling (81 %).

Medeltidens bildvärld har nu också länkar från medeltida kyrkliga föremål till Bebyggelseregistrets kyrkor. Dessa kan ni bygga trevliga bildtillämpningar på via K-samsök.

Huvudplatsprojektet har arbetet med att förenkla hanteringen av fyndplatser. Huvudplatsen reducerar information som är av administrativ karaktär och bygger upp virtuella huvudplatser som ska göra det enklare att överblicka samlingarna. Jämför denna nuvarande sökning efter fyndplatsen Helgeandsholmen i Stockholm med denna i en kommande version av Sök i samlingarna så förstår ni kanske nyttan. Projektet har inordnat 16 400 fyndplatskomponenter under huvudplatser. Huvudplatskonceptet kommer att testas under 2009 och tas i drift under första kvartalet 2010.

Förhoppningsvis blir det mer pengar för att skapa nyttigheter längre fram. Då kanske labbet och bloggen kan leva upp igen. Projekten har finansierats med medel från Kulturrådet och Historiska museet. Over and out.

Annonser

Jag har nu skissat lite på en struktur för ett protokoll för en port som ska leverera upp användargenererat innehåll (i mitt fall från Mina samlingar) till objekt i K-samsök. Tanken skulle kunna vara att en tillämpningsutvecklare eller dataproducent som har användargenererat innehåll i sitt system ska kunna ladda upp data till K-samsök i ett och samma paket. Objekten som berörs i paketet behöver därmed inte ägas av TU själv, utan användardata som rör objekt från många producenter kan teoretiskt levereras in i samma paket. Historiska museets tjänster skulle därmed kunna tagga objekt som ägs av Riksantikvarieämbetet och vice versa. Innehållet gäller emellertid alltid ett objekt i K-samsök (en K-samsöks-URI).

Tjänsten skulle kunna skördas som helhet varje natt av K-samsök och indexeras om. På så sätt behöver man inte bry sig om att hantera ändrade, raderade och modererade användardata i portarna som skickar data upp till K-samsök. Gamla data ligger bara kvar ett dygn.

Användargenererade data skulle vara tillgängliga för att förbättra sökmöjligheterna i K-samsök om anropande tjänst explicit efterfrågar det (kanske en speciell parameter i frågan) och användargenrerade data skulle vid behov kunna levereras tillsammas med informationsägarens data om ett objekt i API:t.

Jag laborerar med följande typer av användardata, nedan kallade userDataElement:

  • Taggar – <userTag>
  • Kommentarer eller beskrivningar – <userComment>
  • Länkar – <userLink>
  • Betyg (i definierade i ett betygssystem) – <userRating>
  • Teman (användardefinierade och -genererade – samskapade) – <userTheme>
  • Gillande – en markering att en användare gillar (eller ogillar) ett objekt – <userLikes> (efter förslag av David)

En första skiss till en XML-struktur (som behöver RDF-as för att passa in i K-samsök) :

<userDataElement about=”K-samsöks Uri”>
  <user name=”Användarnamn(opt)” alias=”Namnalias”>Url till den skapande användarens publika sida i det levererande system</user>
  <userTag url=”url till taggdefinition(opt)”>Taggtext </userTag>
  <userComment type=”typ av kommentar(opt)”>Kommentarstext</userComment>
  <userLink url=”url till sida/resurs” type=”typ av länk(opt)”>Länktext </userLink>
  <userRating min=”0″ max=”5″>Användarbetyg</userRating>
  <userTheme url=”url till temadefinition”>Temanamn</userTheme>
  <userLikes type=”?”>True/False</userLikes>

  <time>Datum och klockslag när elementet skapades</time>
</userDataElement>
… nästa <userDataElement>…

Exempel:
<userDataElement about=”http://kulturarvsdata.se/shm/site/39348”>
  <user name=”Ulf Bodin” alias=”UEB”>
http://mis.historiska.se/mis/sok/public_user_page.asp?userid=14</user>
  <userLink url=”
http://kulturarvsdata.se/raa/kmb/html/16001000037204” type=”image” />
  <time>2009-08-26 19:34</time>
</userDataElement>

Ett levande exempel:
http://wwwt.historiska.se/mis/sok/userdata_xml.asp
(stor fil)

Hur känns detta tycker ni? Saknas det element?

Denna vecka avslutas det lokala K-samsöksprojektet på Historiska museet. Projektet har finansierats av Kulturrådet med 16 man-månader accesspengar och nu har dessa gracefyllt förbrukats. I projektet har Niklas Stjerna och Jenny Nyberg arbetat med anpassning av Historiska museets databaser till K-samsök. Det har både varit roligt och framgångsrikt.

Ca 625 timmar har åtgått till att kvalitetssäkra och anpassa information så att SHM:s samlingsdatabaser passar in i K-samsöks leveransprotokoll. Det rör sig främst om av plats- och tidsuppgifter, bl a en anpassning av fyndplatsernas koppling till länder, län och fastigheter samt en översyn över metadata över periodindelningen. En mängd data har korrigerats i databaserna, många rättningar utförts och delar av de inre systemet har vidareutvecklas för att stöda leveranser till K-samsök. Museets informationssystem MIS har därmed blivit bättre på köpet!

Inom projektet har ca 1500 timmar lagts på att skapa relationer mellan SHM:s databaser och RAÄ:s register för fornlämningar och bebyggelse samt referenser mot KB:s Libris (för litteratur i Medeltidens bildvärld). Sammanlagt har ca 11 800 relationer skapats och skickats upp till K-samsök där ni alla kan få nytta av att arkeologiska föremål kan kopplas till fornlämningar och kyrkoinventarier till sina kyrkor.

Efter projektet har 86 % av de digitaliserade föremålsposterna (ca 475 000 poster) koppling till RAÄ:s register genom ca 9 400 fyndlokaler (ca 20 % av fyndlokalerna).  Objekten i Medeltidens bildvärld har koppling till sina kyrkor och deras litteraturreferenser är kopplade till Libris.

Alla data är direkt tillgängliga på Internet via SHM:s Sök i samlingarna och K-samsök.

Bra va?

Nu går projektteamet vidare till nästa utmaning: Huvudplatser.

Riksantikvarieämbetets bilddatabas kulturmiljöbild innehåller en rik skatt av finfina fotografier som beskriver och illustrerar vårt kulturarv. Här finns mer än 77 000 digitala bilder att söka bland. Många bilder visar fornlämningar som är undersökta och det finns ibland t o m bilder från undersökningen. Vore det inte häftigt om en databas med fyndplatser för arkeologiska undersökningar kunde kopplas samman med bilder från platserna? Vore det inte kul att se kyrkan varifrån kyrkliga föremål kommer? Jag tycker åtminstone det och nu är det möjligt!

Tjänsten Mina samlingar i Historiska museets Sök i samlingarna låter dig som användare länka ihop fyndplatser eller föremål med Kulturmiljöbilder. Det som möjliggör detta, förutom ni användare, är webbtjänsten K-samsök. Det är därför enkelt att koppla bilder till objekt i Historiska museets databas:

1. Hitta en bild i Kulturmiljöbild.  Klicka sedan på länken Direktlänk till denna bild. Kopiera sidans sökväg (i detta fall http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000086684).

Hitta en kulturmiljöbild, klicka på Direktlänk till bilden och kopiera sökvägen (URL) till sidan.

Hitta en kulturmiljöbild, klicka på Direktlänk till bilden och kopiera sökvägen (URL) till sidan.

2. Logga in i Mina samlingar och hitta ditt objekt. Visa objektsidan. Klicka på knappen Skapa ett tips (vid B på bilden nedan) till höger på sidan.

Lägg till ett tips på en fyndplats.

Lägg till ett tips på en fyndplats.

3. Formuläret Skapa tips öppnas och du väljer fliken Bildlänk.

Under fliken Bildlänk kan du hämta in bilder genom att klistra in länkar till bilder i Kulturmiljöbild och Flickr

Under fliken Bildlänk kan du hämta in bilder genom att klistra in länkar till bilder från Kulturmiljöbild och Flickr

4. Hämta bilden från bildkällan Kulturmiljöbild (det är förvalt).

5. Klistra in länken du kopierade tidigare (vid punkt 1).

6. Tryck på knappen Granska. Bilden och dess bildtext hämtas från Kulturmiljöbild genom K-samsök. Ja, det är nästan magiskt och så himla bra.

7. Om allt ser ut som det ska, så tryck på knappen Spara och bildlänken sparas i databasen.

8. Tryck sedan på knappen Stäng för att stänga formuläret.

9. Bilden visas under fliken Användarinnehåll på objektet. Klicka på bilden för att komma tillbaka till bildens hemsida i Kulturmiljöbild.

Länkade bilder visas under fliken Användarinehåll på ett objekt

Länkade bilder visas under fliken Användarinehåll på ett objekt

Mina samlingar är ännu så länge enbart tillgänglig i en testmiljö. Se här för mer information om tjänsten.

En av de mest smarta sakerna med K-samsök är att varje digitaliserat objekt i vårt kulturarv får en egen webbadress. Det blir därför lättare att referera till ett objekt och samtidigt så vet man att adressen är beständig. Den kommer inte att ändras! Det är en sorts permalänk, som det heter ibland.
 
Exempel:
Om du vill länka till en fornlämning brukar du i vanliga fall göra så här:
Länken till Eketorps borg  i Fornsök ser (just nu) ut så här: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&page=1&objektid=10080900450001. Det som är mest spännande med den länken är fornlämningens identitet: 10080900450001.

Då kan du i stället använda K-samsöks automagiska funktion att länka med denna adress:
http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10080900450001

Där:

  • http://kulturarvsdata.se = adressen till K-samsök
  • /raa = Visar att data kommer från RAÄ
  • /fmi = Visar att data kommer från Fornminnessystemet FMIS
  • /html = Visar att du vill länka till en sida för människor (/rdf är för maskiner)
  • /10080900450001 = Fornlämningsidentiteten

Fornlämningens unika identitet på nätet (den sk. URI:n) är uppbyggd på samma sätt men utelämnar /html från sökvägen: http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/10080900450001.

På samma enkla sätt kan du länka till fotografier, föremål, byggnader mm för kulturarvsdata från olika institutioner som distribuerar sina data genom K-samsök! Du behöver bara känna till objektets unika identitet.

Smart va!

Flera exempel:

Ett föremål från historiska museet från Eketorp kan du länka till med sökvägen http://kulturarvsdata.se/shm/object/html/521703 (/shm är institutionen, /object visar att det är ett föremål som refereras och objektets unika id är 521703)

En fyndplats på historiska museet länkar du till så här http://kulturarvsdata.se/shm/site/html/50591 (fyndplatser ligger i tjänsten /site).

Institutioner i K-samsök just nu (inom parentes de tjänster/system som levererar data från varje system):

  • raa – Riksantikvarieämbetet (fmi, kmb)
  • shm – Statens historiska museum (inventory, site, object, media, context, location, art)
  • vgm – Västergötlands museum (object, media)
  • klvm – Kulturlagret/ Vänersborgs museum (object, media, ecofacts)
  • bm – Bohusläns museum (object, media)
  • dfh – Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund (media)
  • gnm – Göteborgs naturhistoriska museum (media)

Fler museer och hembygdsföreningar är förhoppningsvis på gång snart…

Du kan nu dyrka K-samsök på Facebook. Här kan du bland annat se spännande bilder på kändisar i kulturarvsbranchen i rafflande mötessituationer. Det finns även en gästbok och möjlighet att diskutera med personerna bakom K-samsök i ett diskussionsforum.

I dag öppnade kulturarvswebservicen K-samsök i en första Beta-version. Läs mer om det här och här.

Just nu innehåller sökindexet ca 1,8 miljoner objekt från Riksantikvarieämbetet, Västarvet och Historiska museet. Du kan själv prova att söka i en enkel demo och gränssnittet är öppet att använda för er som utvecklar webbplatser. Slutgiltig release blir i höst och fram tills dess ska många fler museer ansluta sig och tillgängligöra data genom tjänsten.

Projektet har gått från idé till produkt på ett år och tre dagar och är som av ett ”lyckligt sammanträffande” synkroniserat med Kulturutredning och Museikoordinatorns museiutrednings slutrapport. Releasen firades på ett möte och tårtkalas i Stora sessionssalen på Riksantikvarieämbetet med ett 40-tal deltagare från många museer, Riksarkivet och KB och med museikoordinatorn Christina von Arbin som ordförande.

Några bilder från mötet och minglet:

Ulf Bodin 2009

Har man bara tillräckligt många Larsar i ett projekt så går det bra. På bilden syns Statens historiska museers överintendent Lars Amréus från styrgruppen och K-samsöks projektledare Lars Lundqvist.

En aning av ett väckelsemöte. Många väl valda och vackra ord sades.

Något av ett väckelsemöte. Många väl valda och vackra ord sades. Här i form av Lars Amréus.

Riksantikvarie Inger Liliequist har ordet och ansvaret för K-samsök. Projektet blev möjligt genom att RAÄ har tagit på sig ansvaret att drifta och utveckla K-samsök.

Riksantikvarien Inger Liliequist har ordet och ansvaret för K-samsök. Projektet blev möjligt genom att RAÄ har tagit på sig ansvaret att drifta och utveckla K-samsök.

En påfallande nöjd Rolf Källman som är avdelningschef vid RAÄ och projektägare och ny ordförande i styrgruppen.

En påfallande nöjd Rolf Källman som är avdelningschef vid RAÄ och projektägare och ny ordförande i styrgruppen.

Tårtkalas. Vid sleven Anne Murray från K-samsöks arbetsgrupp och Etnografiska museet.

Tårtkalas. Vid spaden Anne Murray från K-samsöks arbetsgrupp och Etnografiska museet.

Museikoorinatorn Christina Von Arbin tackades för hennes insats i att bryta väg för projektet och skapat goda genomförandebetingelser.

Mötet avslutades med att museikoordinatorn Christina von Arbin tackades för hennes avgörande insats i att bryta väg för projektet och skapat goda genomförandebetingelser. Aldrig förr har väl museerna varit så enade kring en fråga och så nära Arkiv och Bibliotek i ett ABM-samarbete.

I går demonstrerades den gemensamma kulturarvsplattformen K-samsök för första gången på projektets referensgruppsmöte i Stockholm. K-samsök är tänkt att bli ett gemensamt sökindex för kulturarvsdata åtkomlig via ett enkelt fråge-API. Arkitekturen är byggd som en stor växel i form av en webservice som kommer att göra det enkelt att hitta och smidigt att använda data i olika tillämpningar. Det kan röra sig om sökmotorer, innehålls- och karttjänster, faktawebbar, portaler, museiwebbar, ämnesplatser, föreningswebbar (hembygdsföreningar, detta är smaskens för er!) och inte minst olika applikationer som använder kulturarvsdata inom sektorn, stat och kommun. Detta är nyttiga grejor för många.

Den goda idén är att den som utvecklar webbplatser och som vill använda kulturarvsdata inte ska behöva koppla upp sig mot varje enskild dataproducent (som museer och myndigheter). Allt ska i stället vara åtkomligt från ett och samma ställe. En webbsida ska kunna söka, hämta och presentera fornminnen, bilddatabaser och museisamlingar på ett och samma sätt. Data ska bli enkla att använda ur en teknisk synvinkel. De som är bra på att bygga webbsidor och paketera information ut mot användare ska göra detta. Det är inte säkert att ett museum är bäst på detta. När såg ni en riktigt bra publik, intressant museitillämpning senast? Kulturarvsdata ska föras ut till och göra nytta på de platser på Internet där användarna befinner sig.

K-samsöks arkitektur

Arkitekturen bakom K-samsök bygger på att varje dataproducent, t ex ett museum, öppnar upp mot ett urval av sin data med en lokal port som är installerad på webbservern. K-samsök skördar (metoden kan kallas metadata harvesting) därefter data genom porten genom ett speciellt protokoll (OAI-PMH) som kan hämta allt, vilket egentligen bara behövs en gång, eller hämta de data som ändrats sedan sist (t ex varje natt).

Informationen är uppdelad i olika tjänster där varje tjänst innehåller data av en viss sort. Det kan röra sig om föremålsbeskrivningar, fotografier eller platsanknutna objekt som fornlämningar. Historiska museet kommer att leverera ett antal tjänster, bland annat föremål och benposter, föremålsbilder, fyndplatser, platser t ex från Adelsöprojektet, Björkögravar och data ur bilddatabasen Medeltidens bildvärld. Just nu arbetar projektet bakom denna blogg på högvarv med att finslipa så att data kommer att fungera väl där uppe i växeln och vara kopplade mot andra datakällor som fornminnes- och bebyggelseregistret.

Objekten som skickas upp beskrivs på ett standardiserat sätt genom ett gemensamt nyframtaget protokoll. Projektet har identifierat tre olika XML-format för att beskriva informationen på ett bra och modernt sätt:

  • Data som ska användas av för sök-indexering i K-samsök skickas upp i RDF förberedda för den semantiska webben. Varje objekt kan ses om ett RDF-dokument som lagras uppe på den gemensamma servern.
  • Data som ska vara enkla att använda och presentera direkt i tillämpningar skickas upp i en enkel XML-fil, inuti RDF-dokumentet.
  • För utbyte mellan olika museitillämpningar kan även varje dataproducent välja att publicera data i formatet Museumdat. Detta dokument skickas i sådana fall inte upp till K-samsök utan hämtas direkt hos producenten från dennes webbserver.

För en dataproducent innebär K-samsök en mängd fördelar. Vi slipper utveckla och underhålla en mängd olika webservices mot alla olika intressenter som vill använda våra data. Det räcker med att ha en port upp mot K-samsök och sedan hänvisa de som önskar data till den centrala webservicen. Men det viktigaste är att vi slipper utveckla egna tekniska lösningar för den framtida semantiska webben och Web 3.0. Genom K-samsök får museerna ett centralt RDF-dokument för varje objekt som laddas upp. Detta dokument är helt förberett för att fungera som Linked Data och semantiska sökningar genom t ex SPARQL.

Den som är lite nördig och intresserad av att se vilken information som skickas upp kan se ett exempel nedan. Följande objekt:

 
Foto: Ny Björn Gustafsson SHMM

skickar upp följande data till K-samsök.

Inlägget är del 2 i serien om Kulturarvsrevolutionen 2009.

Tabellen nedan innehåller de absoluta årtalsgränser (kalenderår) som idag finns i Historiska museets dateringsschema (intervall för århundraden mellan 1500 och 2100 ej medtagna).

Kom gärna med synpunkter på gränserna till och med fredag den 14 november. Därefter kommer de att publiceras genom k-samsök.

14000 f.Kr. 900 f.Kr.
Paleolitikum Bronsålder period V
8000 f.Kr. 700 f.Kr.
Äldre mesolitikum Bronsålder period VI
6800 f.Kr. 500 f.Kr.
Mellanmesolitikum Förromersk järnålder
5500 f.Kr. 0
Ä STÅ yngre mesolitikum Romersk järnålder
4100 f.Kr. 400 e.Kr
Y STÅ tidigneolitikum Folkvandringstid
3300 f.Kr. 550 e.Kr
Mellanneolitikum Vendeltid
2300 f.Kr. 800 e.Kr
Senneolitikum Vikingatid
1700 f.Kr. 1050 e.Kr
Bronsålder period I Tidig medeltid
1500 f.Kr. 1200 e.Kr
Bronsålder period II Högmedeltid
1300 f.Kr. 1400 e.Kr
Ä BRÅ Bronsålder period III Senmedeltid
1100 f.Kr. 1500 e.Kr
Y BRÅ Bronsålder period IV Nyare tid
900 f.Kr. 2100 e.Kr

Länk till RAÄ UV:s periodschema för jämförelse: http://www.arkeologiuv.se/bilder/arkeologiska_perioder/perioder.pdf

I samband med att vi kopplar föremål och fyndlokaler i Historiska museets samlingar till fornlämningar i Riksantikvarieämbetets Fornsök dyker det ibland upp en del lustiga fel eller konstigheter i såväl vår som RAÄ:s databas. En del saker kan dessutom visa sig vara underhållande för enstaka nördar inom kulturarvssektorn.

Nyligen fann vi till exempel att en grupp medeltida gravmonument, så kallade liljestenar, plötsligt inrapporterats från en och samma plats i Botkyrka socken. Det rör sig om 26 stycken gravvårdar som samtliga är bedömda som bevakningsobjekt (Raä-nummer Botkyrka 538-563). Enligt 1 § 3 punkten lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. torde det i detta fall röra sig om fasta fornlämningar. Problemet är att samtliga stenar råkar befinna sig i ett magasin som nyttjas av museet!

Det är som bekant enligt 6 § lagen (1988:950) om kulturminnen förbjudet att rubba eller täcka över en fast fornlämning. Museet kommer således att behöva ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen om det i framtiden skulle bli nödvändigt att flytta någon eller några stenar. Eventuellt kan museet ansöka om ersättning för betydande hinder eller olägenhet som fornlämningarna vållar.

Det är högst anmärkningsvärt att museet varit ovetande om dessa fornlämningar i drygt 19 månader, och vi arbetar nu hårt på att få dem borttagna ur registret.

Add to Technorati Favorites

a

december 2017
M T O T F L S
« Feb    
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031