Testerna av Mina samlingar i Historiska museets samlingstjänst Sök i samlingarna fortsätter och det finns fortfarande möjlighet att påverka och komma med förslag på förbättringar.

Många webbsidor har idag möjlighet att låta användarna själva bidra med information. Ofta sker det genom att användaren själv kan lägga till nyckelord till en bild eller liknande objekt. Sådana nyckelord kallas ibland taggar. Så kan du nu även göra i Mina samlingar. Det är busenkelt. Logga in (registrera dig först), sök fram informationen och efter du har hittat det objekt som intresserar dig (t ex ett föremål, en bild eller en fyndplats) så gör så här:

Du kan själv tagga objekt i Historiska museets databas

Du kan själv tagga objekt i Historiska museets databas

Skriv in nyckelordet i fältet vid A och tryck på knappen Lägg till. Din tagg lagras i databasen och kan användas av alla direkt.  Du kan lägga till många taggar på samma objekt. Taggen granskas i efterhand av Historiska museet.

Du söker på en tagg genom att klicka på den i listan. Alla objekt som taggats med nyckelordet söks då fram. Du kan även överblicka taggarna i ett ”taggmoln”, bl a på söksidan i tjänsten eller på sidan här, där du även kan söka bland taggarna.

Mina samlingar är ännu så länge enbart tillgänglig i en testmiljö. Se här för mer information om tjänsten.

I ett tidigare inlägg presenterades idéer om att utveckla funktioner för delaktighet och möjlighet att själv skapa information i Historiska museets samlingstjänst Sök i samlingarna. Nu är detta på väg att bli verklighet. I dag öppnas Mina samlingar för betatestare. Om allt går väl så hoppas vi på en skarp release till sommaren 2009. 

Mina samlingar består av ett antal funktioner som lagts till den ursprungliga webbplatsen som innebär att du kan registrera dig, logga in och använda museets digitala samlingar på ett nytt sätt. Du som användare kan själv kan lägga till information i museets databas och på köpet så får du ett antal funktioner som förhoppningsvis underlättar för dig i projekt, forskning eller studier. Alla data som du skapar nu kommer att finnas med i den slutliga versionen av tjänsten. Det är på riktigt!

 Några funktioner:

 Mina listor. Placera föremål, bilder och fyndplatser i egna listor. Listorna gör att du kan hålla reda på information i samband med att du arbetar med ett material eller vill presentera information för andra (även utanför Sök i samlingarna). Listor kan vara privata och ses enbart av dig själv eller publikt tillgängliga för alla.

 Favoriter. Du kan enkelt spara ner dina favoritobjekt i en speciell lista. Alla ser dina favoriter.

 Tagga. Du kan själv ange nyckelord till föremål, bilder och fyndplatser för att göra dem lättare att hitta för dig själv eller andra. Varför nöja sig med de tråkiga och introverta beskrivningarna av objekt som Historiska museet håller med?

 Noteringar. Du kan skapa privata noteringar om föremål, bilder och fyndplatser. Noteringar kan ses som privata taggar och du kan lätt göra om en notering till en tagg.

 Tipsa. Du kan tipsa andra om relevanta litteratur- eller analysreferenser och tipsa om bilder som beskriver föremål och fyndplatser. För att göra det enkelt kan du hämta referenser från Libris eller skriva in en egen referens. Bildlänkar hämtar du från Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild (hämtade genom K-samsök) eller från Flickr. Genom Flickr kan du enkelt lägga till dina egna bilder. Fler möjligheter till tips kommer att utvecklas längre fram. Kom med förslag!

 Kommentera. Du kan kommentera tips och taggar som du själv eller andra skapat.

 Rättningar. Du kan föreslå rättningar (och tillägg eller borttagningar) av felaktigheter som du ser i ett objekts registrering i databasen. Rättningarna tas om hand av registeransvarig vid museet och förs in i databaserna (efter godkännande).

Gör så här för att betatesta Mina samlingar:

  1. Läs användarvillkoren
  2. Registrera dig med din e-postadress. Vi skickar automatiskt en e-post till din adress som du ska bekräfta.
  3. Bekräfta att du är ägare till din e-postadress genom att klicka på länken i e-posten.
  4. Logga in genom att ange din e-postadress och ditt lösenord.

Tänk på att tjänsten körs på en testserver (http://wwwt.historiska.se/mis/sok) och att det ibland förekommer störningar och fel och andra problem då och då. Gränssnittet kan också komma att ändras eller skifta lite från dag till dag. Det är ju här Historiska museet testar olika lösningar. De data du använder i testversionen är emellertid samma data som finns i den skarpa versionen av Sök i samlingarna.

Kom gärna med synpunkter kring tjänsten och dess funktioner. Det som omfattas av testerna är bara ett av många förslag på hur en tjänst skulle kunna utformas. Vi lyssnar på dina åsikter! Rapportera fel och brister!

Läs en mer utförlig presentation och vägledning här (kräver PDF-läsare).

En av de mest smarta sakerna med K-samsök är att varje digitaliserat objekt i vårt kulturarv får en egen webbadress. Det blir därför lättare att referera till ett objekt och samtidigt så vet man att adressen är beständig. Den kommer inte att ändras! Det är en sorts permalänk, som det heter ibland.
 
Exempel:
Om du vill länka till en fornlämning brukar du i vanliga fall göra så här:
Länken till Eketorps borg  i Fornsök ser (just nu) ut så här: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&page=1&objektid=10080900450001. Det som är mest spännande med den länken är fornlämningens identitet: 10080900450001.

Då kan du i stället använda K-samsöks automagiska funktion att länka med denna adress:
http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10080900450001

Där:

  • http://kulturarvsdata.se = adressen till K-samsök
  • /raa = Visar att data kommer från RAÄ
  • /fmi = Visar att data kommer från Fornminnessystemet FMIS
  • /html = Visar att du vill länka till en sida för människor (/rdf är för maskiner)
  • /10080900450001 = Fornlämningsidentiteten

Fornlämningens unika identitet på nätet (den sk. URI:n) är uppbyggd på samma sätt men utelämnar /html från sökvägen: http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/10080900450001.

På samma enkla sätt kan du länka till fotografier, föremål, byggnader mm för kulturarvsdata från olika institutioner som distribuerar sina data genom K-samsök! Du behöver bara känna till objektets unika identitet.

Smart va!

Flera exempel:

Ett föremål från historiska museet från Eketorp kan du länka till med sökvägen http://kulturarvsdata.se/shm/object/html/521703 (/shm är institutionen, /object visar att det är ett föremål som refereras och objektets unika id är 521703)

En fyndplats på historiska museet länkar du till så här http://kulturarvsdata.se/shm/site/html/50591 (fyndplatser ligger i tjänsten /site).

Institutioner i K-samsök just nu (inom parentes de tjänster/system som levererar data från varje system):

  • raa – Riksantikvarieämbetet (fmi, kmb)
  • shm – Statens historiska museum (inventory, site, object, media, context, location, art)
  • vgm – Västergötlands museum (object, media)
  • klvm – Kulturlagret/ Vänersborgs museum (object, media, ecofacts)
  • bm – Bohusläns museum (object, media)
  • dfh – Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund (media)
  • gnm – Göteborgs naturhistoriska museum (media)

Fler museer och hembygdsföreningar är förhoppningsvis på gång snart…

Du kan nu dyrka K-samsök på Facebook. Här kan du bland annat se spännande bilder på kändisar i kulturarvsbranchen i rafflande mötessituationer. Det finns även en gästbok och möjlighet att diskutera med personerna bakom K-samsök i ett diskussionsforum.

I dag öppnade kulturarvswebservicen K-samsök i en första Beta-version. Läs mer om det här och här.

Just nu innehåller sökindexet ca 1,8 miljoner objekt från Riksantikvarieämbetet, Västarvet och Historiska museet. Du kan själv prova att söka i en enkel demo och gränssnittet är öppet att använda för er som utvecklar webbplatser. Slutgiltig release blir i höst och fram tills dess ska många fler museer ansluta sig och tillgängligöra data genom tjänsten.

Projektet har gått från idé till produkt på ett år och tre dagar och är som av ett ”lyckligt sammanträffande” synkroniserat med Kulturutredning och Museikoordinatorns museiutrednings slutrapport. Releasen firades på ett möte och tårtkalas i Stora sessionssalen på Riksantikvarieämbetet med ett 40-tal deltagare från många museer, Riksarkivet och KB och med museikoordinatorn Christina von Arbin som ordförande.

Några bilder från mötet och minglet:

Ulf Bodin 2009

Har man bara tillräckligt många Larsar i ett projekt så går det bra. På bilden syns Statens historiska museers överintendent Lars Amréus från styrgruppen och K-samsöks projektledare Lars Lundqvist.

En aning av ett väckelsemöte. Många väl valda och vackra ord sades.

Något av ett väckelsemöte. Många väl valda och vackra ord sades. Här i form av Lars Amréus.

Riksantikvarie Inger Liliequist har ordet och ansvaret för K-samsök. Projektet blev möjligt genom att RAÄ har tagit på sig ansvaret att drifta och utveckla K-samsök.

Riksantikvarien Inger Liliequist har ordet och ansvaret för K-samsök. Projektet blev möjligt genom att RAÄ har tagit på sig ansvaret att drifta och utveckla K-samsök.

En påfallande nöjd Rolf Källman som är avdelningschef vid RAÄ och projektägare och ny ordförande i styrgruppen.

En påfallande nöjd Rolf Källman som är avdelningschef vid RAÄ och projektägare och ny ordförande i styrgruppen.

Tårtkalas. Vid sleven Anne Murray från K-samsöks arbetsgrupp och Etnografiska museet.

Tårtkalas. Vid spaden Anne Murray från K-samsöks arbetsgrupp och Etnografiska museet.

Museikoorinatorn Christina Von Arbin tackades för hennes insats i att bryta väg för projektet och skapat goda genomförandebetingelser.

Mötet avslutades med att museikoordinatorn Christina von Arbin tackades för hennes avgörande insats i att bryta väg för projektet och skapat goda genomförandebetingelser. Aldrig förr har väl museerna varit så enade kring en fråga och så nära Arkiv och Bibliotek i ett ABM-samarbete.

Den som tycker att Wikipedia är bra men inte gillar gränssnittet eller vill ha något nytt kan prova VisualWikipedia. Samma data på ett nytt sätt.

Fotodokumentation av föremål är en viktig del av den digitala dokumentationen av museets samlingar. Men det är tidsödande så alla föremål fotograferas inte. I museets accessprojekt  (2006-2008) har fram till idag sammanlagt 23 171 föremålsbilder tagits samtidigt som information om 263 120 föremål registrerats i databasen. Bilder på föremål är otroligt viktiga för att göra materialet mer tillgängligt på nätet. Hur kan vi fotografera smidigare och snabbare och därigenom hinna plåta fler föremål som blir roligare att leta efter och lättare att hitta ?

Museet har tre kvalitetsnivåer för föremålsfoto:

  1. Presentationsbilder. Snygga, väl ljussatta bilder med hög teknisk kvalitet och egen verkshöjd. Bilden ska säga något med än föremålet i sig för betraktaren. Dessa tas alltid av en fotograf. Originalet utgörs av en bearbetad TIFF i hög upplösning och ett digital negativ.
  2. Dokumentationsbilder. Tekniskt korrekta bilder som visar upp ett föremåls egenskaper, tillstånd och/eller eventuella skador. Bilden innehåller en skalstock och kan innehålla en färgkalibreringsskala. Bilden kan vara tagen av en fotograf eller arkeolog. Originalet utgörs av en bearbetad TIFF i hög upplösning.
  3. Id-bilder. Identifikationsbilder är tagna för att ge en visuell beskrivning av ett föremål till
    den grad att föremålet kan skiljas från ett annat föremål. Bilderna kan lagras i lägre upplösning och i komprimerade filer (JPEG).

Just den tredje bildkategorin är intressant – enkla bilder som kan tas snabbt på löpande band med hög grad av automation utan större tekniska eller konstnärliga krusiduller. Just nu utvecklar Christer Åhlin (mediaproducent på museet) ett koncept för en portabel fotostation som bygger på att man använder en vertikalt monterad  dokumentkamera för att ta id-bilder i relativt låg upplösning (t ex 1600 x 1200 pixlar). Konceptet använder även föremålens streckkodsetikett för maskinell läsning av föremålets identitet (som tillika blir bildens filnamn) och automagiskt koppling av bilden till rätt föremål i databasen vid import till vårt föremålsinformationssystem MIS .

Kanske är detta en väg till fler föremålsbilder på museet? Försöken tyder på att man kan ta ca två bilder per minut. Vad tycker ni själv om bildkvaliten?

Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM

Just nu utvecklas en funktion som gör att användare kan logga in i Historiska museets söktjänst Sök i samlingarna för att på ett enklare och smartare sätt kunna använda tjänsten som ett arbets-, forsknings- och studieverktyg. Allt sker i en rosenkindad Web 2.0-anda. Det hela är ett pilotförsök för att känna sig fram kring detta med delaktighet och museisamlingar som nu ofta diskuteras inom museisektorn. Den kanske mest spännande frågan innan vi börjar att koda funktioner och gränssnitt är: Vad vill egentligen ni användare göra och vad kan vi locka er med för funktioner? Här i denna blogg har du som användare en möjlighet att komma till tals. Vad vill du och vilka idéer har du?

Målbilden för delaktighetstjänsten liknar den för Sök i samlingarna (SiS) som helhet – tjänsten är främst vänd mot forskaren, studenten och den som arbetar med arkeologi, konsthistoria och kulturmiljövård, men en förhoppning är även att andra intresserade inom t ex hembygdsrörelsen finner ett intresse i detta. Det är dessa användarkategorier vi vill locka med inloggningen.

Det finns ett litet paket med idéer som jag utgår från när jag planerar för utvecklingen. Följande funktioner tycker jag är en bra utgångspunkt för en diskussion, väl medveten om att allt har vi inte är genomförbart på en gång:

 A) Min lista. Jag tror att ni vill spara ner intressanta objekt i listor för att kunna återkomma till vid ett senare tillfälle, ladda ner och kanske publicera för andra. Funktionen finns redan idag i SiS men den är tekniskt lite rå (info lagras i en cookie på datorn). En förebild är listfunktionen på prisjakt.nu (även om den kunde vara enklare).

B) Tagga. Jag tror ni kan tänka er att lägga till egen information på objekt i form av nyckelord eller kanske egna attribut (i form av ett eget fältnamn = eget värde). Ni taggar kanske för att lättare hittar själv och hjälpa andra. Kanske är du irriterad på att museet är så traditionellt och att informationen är inåtvänd. Utmana oss!

C) Relatera. Jag hoppas att ni kan tänka er att relatera (formellt och hårt) eller associera (mjukt och tolkande) information i SiS till andra kulturarvskällor (inom t ex K-samsök).

D) Referera. Litteratur- och rapportreferenser är viktiga och eftersökta av många. Skulle ni kunna tänka er att skapa referenser mellan föremål och fyndplatser till exempelvis Vitalis eller Libris?

E) Kommentera. Jag misstänker att ni ibland vill kommentera det ni ser och kanske bidra med er egen historia om ett föremål eller en fyndplats. Kanske har ni själva hittat föremålen vid undersökningen och vill berätta om hur de hittades?

F) Rätta. Historiska museet har som policy att snabbt lägga ut information på nätet efter en ganska begränsad kvalitetssäkring för att tillsammans med brukarna hitta och rätta fel. Skulle ni kunna tänka er att rätta fel i ett formulär som påminner om dem som vi arbetar med som skapar informationen? Vi skulle kika på rättningarna innan de godkänns.

G) Markera det som är viktigt. I en stor databas finns saker som är spännande och sådant som är lite mindre spännande och så finns det en massa kantiga vita stenar som enbart nördar tycker är kul. Skulle du kunna tänka dig att hjälpa till att välja vad du tycker är spännande och på detta sätt göra databasen kanske lite roligare att söka i?

H) Få poäng. Vill du ha en delaktighetspoäng för varje bidrag enligt ovan du gör i en liten men ändlös tävling? Poängen skulle kanske göra dig berömd och skapar dig ett rykte som välgörare. (Andra museer har använt metoden för att få till aktivitet.)

Den som är lite kritisk tycker kanske att de flesta funktionerna presenterade i punkterna ovan är mest nyttiga för museet. På frivillig basis ska du tillföra ny kunskap och ett nytt perspektiv – något som museet och andra användare har stor nytta av. Vilka funktioner skulle underlätta för dig och göra nytta i ditt arbete / forskning /studier / hobby?

I går demonstrerades den gemensamma kulturarvsplattformen K-samsök för första gången på projektets referensgruppsmöte i Stockholm. K-samsök är tänkt att bli ett gemensamt sökindex för kulturarvsdata åtkomlig via ett enkelt fråge-API. Arkitekturen är byggd som en stor växel i form av en webservice som kommer att göra det enkelt att hitta och smidigt att använda data i olika tillämpningar. Det kan röra sig om sökmotorer, innehålls- och karttjänster, faktawebbar, portaler, museiwebbar, ämnesplatser, föreningswebbar (hembygdsföreningar, detta är smaskens för er!) och inte minst olika applikationer som använder kulturarvsdata inom sektorn, stat och kommun. Detta är nyttiga grejor för många.

Den goda idén är att den som utvecklar webbplatser och som vill använda kulturarvsdata inte ska behöva koppla upp sig mot varje enskild dataproducent (som museer och myndigheter). Allt ska i stället vara åtkomligt från ett och samma ställe. En webbsida ska kunna söka, hämta och presentera fornminnen, bilddatabaser och museisamlingar på ett och samma sätt. Data ska bli enkla att använda ur en teknisk synvinkel. De som är bra på att bygga webbsidor och paketera information ut mot användare ska göra detta. Det är inte säkert att ett museum är bäst på detta. När såg ni en riktigt bra publik, intressant museitillämpning senast? Kulturarvsdata ska föras ut till och göra nytta på de platser på Internet där användarna befinner sig.

K-samsöks arkitektur

Arkitekturen bakom K-samsök bygger på att varje dataproducent, t ex ett museum, öppnar upp mot ett urval av sin data med en lokal port som är installerad på webbservern. K-samsök skördar (metoden kan kallas metadata harvesting) därefter data genom porten genom ett speciellt protokoll (OAI-PMH) som kan hämta allt, vilket egentligen bara behövs en gång, eller hämta de data som ändrats sedan sist (t ex varje natt).

Informationen är uppdelad i olika tjänster där varje tjänst innehåller data av en viss sort. Det kan röra sig om föremålsbeskrivningar, fotografier eller platsanknutna objekt som fornlämningar. Historiska museet kommer att leverera ett antal tjänster, bland annat föremål och benposter, föremålsbilder, fyndplatser, platser t ex från Adelsöprojektet, Björkögravar och data ur bilddatabasen Medeltidens bildvärld. Just nu arbetar projektet bakom denna blogg på högvarv med att finslipa så att data kommer att fungera väl där uppe i växeln och vara kopplade mot andra datakällor som fornminnes- och bebyggelseregistret.

Objekten som skickas upp beskrivs på ett standardiserat sätt genom ett gemensamt nyframtaget protokoll. Projektet har identifierat tre olika XML-format för att beskriva informationen på ett bra och modernt sätt:

  • Data som ska användas av för sök-indexering i K-samsök skickas upp i RDF förberedda för den semantiska webben. Varje objekt kan ses om ett RDF-dokument som lagras uppe på den gemensamma servern.
  • Data som ska vara enkla att använda och presentera direkt i tillämpningar skickas upp i en enkel XML-fil, inuti RDF-dokumentet.
  • För utbyte mellan olika museitillämpningar kan även varje dataproducent välja att publicera data i formatet Museumdat. Detta dokument skickas i sådana fall inte upp till K-samsök utan hämtas direkt hos producenten från dennes webbserver.

För en dataproducent innebär K-samsök en mängd fördelar. Vi slipper utveckla och underhålla en mängd olika webservices mot alla olika intressenter som vill använda våra data. Det räcker med att ha en port upp mot K-samsök och sedan hänvisa de som önskar data till den centrala webservicen. Men det viktigaste är att vi slipper utveckla egna tekniska lösningar för den framtida semantiska webben och Web 3.0. Genom K-samsök får museerna ett centralt RDF-dokument för varje objekt som laddas upp. Detta dokument är helt förberett för att fungera som Linked Data och semantiska sökningar genom t ex SPARQL.

Den som är lite nördig och intresserad av att se vilken information som skickas upp kan se ett exempel nedan. Följande objekt:

 
Foto: Ny Björn Gustafsson SHMM

skickar upp följande data till K-samsök.

Inlägget är del 2 i serien om Kulturarvsrevolutionen 2009.

Tabellen nedan innehåller de absoluta årtalsgränser (kalenderår) som idag finns i Historiska museets dateringsschema (intervall för århundraden mellan 1500 och 2100 ej medtagna).

Kom gärna med synpunkter på gränserna till och med fredag den 14 november. Därefter kommer de att publiceras genom k-samsök.

14000 f.Kr. 900 f.Kr.
Paleolitikum Bronsålder period V
8000 f.Kr. 700 f.Kr.
Äldre mesolitikum Bronsålder period VI
6800 f.Kr. 500 f.Kr.
Mellanmesolitikum Förromersk järnålder
5500 f.Kr. 0
Ä STÅ yngre mesolitikum Romersk järnålder
4100 f.Kr. 400 e.Kr
Y STÅ tidigneolitikum Folkvandringstid
3300 f.Kr. 550 e.Kr
Mellanneolitikum Vendeltid
2300 f.Kr. 800 e.Kr
Senneolitikum Vikingatid
1700 f.Kr. 1050 e.Kr
Bronsålder period I Tidig medeltid
1500 f.Kr. 1200 e.Kr
Bronsålder period II Högmedeltid
1300 f.Kr. 1400 e.Kr
Ä BRÅ Bronsålder period III Senmedeltid
1100 f.Kr. 1500 e.Kr
Y BRÅ Bronsålder period IV Nyare tid
900 f.Kr. 2100 e.Kr

Länk till RAÄ UV:s periodschema för jämförelse: http://www.arkeologiuv.se/bilder/arkeologiska_perioder/perioder.pdf

Add to Technorati Favorites

a

juni 2017
M T O T F L S
« Feb    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930