You are currently browsing the tag archive for the ‘Accessprojektet’ tag.

Denna vecka avslutas det lokala K-samsöksprojektet på Historiska museet. Projektet har finansierats av Kulturrådet med 16 man-månader accesspengar och nu har dessa gracefyllt förbrukats. I projektet har Niklas Stjerna och Jenny Nyberg arbetat med anpassning av Historiska museets databaser till K-samsök. Det har både varit roligt och framgångsrikt.

Ca 625 timmar har åtgått till att kvalitetssäkra och anpassa information så att SHM:s samlingsdatabaser passar in i K-samsöks leveransprotokoll. Det rör sig främst om av plats- och tidsuppgifter, bl a en anpassning av fyndplatsernas koppling till länder, län och fastigheter samt en översyn över metadata över periodindelningen. En mängd data har korrigerats i databaserna, många rättningar utförts och delar av de inre systemet har vidareutvecklas för att stöda leveranser till K-samsök. Museets informationssystem MIS har därmed blivit bättre på köpet!

Inom projektet har ca 1500 timmar lagts på att skapa relationer mellan SHM:s databaser och RAÄ:s register för fornlämningar och bebyggelse samt referenser mot KB:s Libris (för litteratur i Medeltidens bildvärld). Sammanlagt har ca 11 800 relationer skapats och skickats upp till K-samsök där ni alla kan få nytta av att arkeologiska föremål kan kopplas till fornlämningar och kyrkoinventarier till sina kyrkor.

Efter projektet har 86 % av de digitaliserade föremålsposterna (ca 475 000 poster) koppling till RAÄ:s register genom ca 9 400 fyndlokaler (ca 20 % av fyndlokalerna).  Objekten i Medeltidens bildvärld har koppling till sina kyrkor och deras litteraturreferenser är kopplade till Libris.

Alla data är direkt tillgängliga på Internet via SHM:s Sök i samlingarna och K-samsök.

Bra va?

Nu går projektteamet vidare till nästa utmaning: Huvudplatser.

Annonser

Fotodokumentation av föremål är en viktig del av den digitala dokumentationen av museets samlingar. Men det är tidsödande så alla föremål fotograferas inte. I museets accessprojekt  (2006-2008) har fram till idag sammanlagt 23 171 föremålsbilder tagits samtidigt som information om 263 120 föremål registrerats i databasen. Bilder på föremål är otroligt viktiga för att göra materialet mer tillgängligt på nätet. Hur kan vi fotografera smidigare och snabbare och därigenom hinna plåta fler föremål som blir roligare att leta efter och lättare att hitta ?

Museet har tre kvalitetsnivåer för föremålsfoto:

  1. Presentationsbilder. Snygga, väl ljussatta bilder med hög teknisk kvalitet och egen verkshöjd. Bilden ska säga något med än föremålet i sig för betraktaren. Dessa tas alltid av en fotograf. Originalet utgörs av en bearbetad TIFF i hög upplösning och ett digital negativ.
  2. Dokumentationsbilder. Tekniskt korrekta bilder som visar upp ett föremåls egenskaper, tillstånd och/eller eventuella skador. Bilden innehåller en skalstock och kan innehålla en färgkalibreringsskala. Bilden kan vara tagen av en fotograf eller arkeolog. Originalet utgörs av en bearbetad TIFF i hög upplösning.
  3. Id-bilder. Identifikationsbilder är tagna för att ge en visuell beskrivning av ett föremål till
    den grad att föremålet kan skiljas från ett annat föremål. Bilderna kan lagras i lägre upplösning och i komprimerade filer (JPEG).

Just den tredje bildkategorin är intressant – enkla bilder som kan tas snabbt på löpande band med hög grad av automation utan större tekniska eller konstnärliga krusiduller. Just nu utvecklar Christer Åhlin (mediaproducent på museet) ett koncept för en portabel fotostation som bygger på att man använder en vertikalt monterad  dokumentkamera för att ta id-bilder i relativt låg upplösning (t ex 1600 x 1200 pixlar). Konceptet använder även föremålens streckkodsetikett för maskinell läsning av föremålets identitet (som tillika blir bildens filnamn) och automagiskt koppling av bilden till rätt föremål i databasen vid import till vårt föremålsinformationssystem MIS .

Kanske är detta en väg till fler föremålsbilder på museet? Försöken tyder på att man kan ta ca två bilder per minut. Vad tycker ni själv om bildkvaliten?

Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM


Foto: Marcus Säll SHMM

I går demonstrerades den gemensamma kulturarvsplattformen K-samsök för första gången på projektets referensgruppsmöte i Stockholm. K-samsök är tänkt att bli ett gemensamt sökindex för kulturarvsdata åtkomlig via ett enkelt fråge-API. Arkitekturen är byggd som en stor växel i form av en webservice som kommer att göra det enkelt att hitta och smidigt att använda data i olika tillämpningar. Det kan röra sig om sökmotorer, innehålls- och karttjänster, faktawebbar, portaler, museiwebbar, ämnesplatser, föreningswebbar (hembygdsföreningar, detta är smaskens för er!) och inte minst olika applikationer som använder kulturarvsdata inom sektorn, stat och kommun. Detta är nyttiga grejor för många.

Den goda idén är att den som utvecklar webbplatser och som vill använda kulturarvsdata inte ska behöva koppla upp sig mot varje enskild dataproducent (som museer och myndigheter). Allt ska i stället vara åtkomligt från ett och samma ställe. En webbsida ska kunna söka, hämta och presentera fornminnen, bilddatabaser och museisamlingar på ett och samma sätt. Data ska bli enkla att använda ur en teknisk synvinkel. De som är bra på att bygga webbsidor och paketera information ut mot användare ska göra detta. Det är inte säkert att ett museum är bäst på detta. När såg ni en riktigt bra publik, intressant museitillämpning senast? Kulturarvsdata ska föras ut till och göra nytta på de platser på Internet där användarna befinner sig.

K-samsöks arkitektur

Arkitekturen bakom K-samsök bygger på att varje dataproducent, t ex ett museum, öppnar upp mot ett urval av sin data med en lokal port som är installerad på webbservern. K-samsök skördar (metoden kan kallas metadata harvesting) därefter data genom porten genom ett speciellt protokoll (OAI-PMH) som kan hämta allt, vilket egentligen bara behövs en gång, eller hämta de data som ändrats sedan sist (t ex varje natt).

Informationen är uppdelad i olika tjänster där varje tjänst innehåller data av en viss sort. Det kan röra sig om föremålsbeskrivningar, fotografier eller platsanknutna objekt som fornlämningar. Historiska museet kommer att leverera ett antal tjänster, bland annat föremål och benposter, föremålsbilder, fyndplatser, platser t ex från Adelsöprojektet, Björkögravar och data ur bilddatabasen Medeltidens bildvärld. Just nu arbetar projektet bakom denna blogg på högvarv med att finslipa så att data kommer att fungera väl där uppe i växeln och vara kopplade mot andra datakällor som fornminnes- och bebyggelseregistret.

Objekten som skickas upp beskrivs på ett standardiserat sätt genom ett gemensamt nyframtaget protokoll. Projektet har identifierat tre olika XML-format för att beskriva informationen på ett bra och modernt sätt:

  • Data som ska användas av för sök-indexering i K-samsök skickas upp i RDF förberedda för den semantiska webben. Varje objekt kan ses om ett RDF-dokument som lagras uppe på den gemensamma servern.
  • Data som ska vara enkla att använda och presentera direkt i tillämpningar skickas upp i en enkel XML-fil, inuti RDF-dokumentet.
  • För utbyte mellan olika museitillämpningar kan även varje dataproducent välja att publicera data i formatet Museumdat. Detta dokument skickas i sådana fall inte upp till K-samsök utan hämtas direkt hos producenten från dennes webbserver.

För en dataproducent innebär K-samsök en mängd fördelar. Vi slipper utveckla och underhålla en mängd olika webservices mot alla olika intressenter som vill använda våra data. Det räcker med att ha en port upp mot K-samsök och sedan hänvisa de som önskar data till den centrala webservicen. Men det viktigaste är att vi slipper utveckla egna tekniska lösningar för den framtida semantiska webben och Web 3.0. Genom K-samsök får museerna ett centralt RDF-dokument för varje objekt som laddas upp. Detta dokument är helt förberett för att fungera som Linked Data och semantiska sökningar genom t ex SPARQL.

Den som är lite nördig och intresserad av att se vilken information som skickas upp kan se ett exempel nedan. Följande objekt:

 
Foto: Ny Björn Gustafsson SHMM

skickar upp följande data till K-samsök.

Inlägget är del 2 i serien om Kulturarvsrevolutionen 2009.

Under hösten utökades titeln på denna webblogg med namnet Kulturarvssamsök eftersom samma gäng som arbetatde med Adelsöprojektet fick ett nytt uppdrag: Historiska museets samlingsdatabaser ska anpassas och förbättras för ett projekt som kryptiskt kallas för K-samsök. Pengarna kommer från Kulturrådet och de medel som stadsmakterna avsatt för det sk. Accessprojektet. Vad är då detta K-samsök för något? Det finns ganska lite information tillgängligt ute på Internet. Riksantikvariemäbetet har en projektsida och det finns även en smula information hos Museikoordinatorn (bl a en powerpoint med lite information). Bakom dessa sidor döljer sig något som är en mindre revolution för de som producerar och konsumerar kulturarvsinformation. Vi kanske kan kalla den Kulturarvsrevolutionen.

Två män som ordnar och strukturerar. Börje Lewin ansvarar för den tekniska arkitekturen. Farbror Linné var också systemutvecklare fast på ett annat plan.

Två män som ordnar och strukturerar. Börje Lewin, systemutvecklare på RAÄ, ansvarar för K-samsöks tekniska arkitektur. Farbror Linné var också systemutvecklare fast på ett annat plan.

K-samsök är en sökmotor för kulturarvsinformation som samlar information om museernas digitaliserade samlingar och andra digitala resurser om kulturarv och kulturmiljö i ett stort centralt index. Det är inte en webbplats – en sökportal – dit användarna ska förväntas strömma på jakt efter kulturarvsinfo. Det är i stället en webbtjänst (WebService) som vänder sig till de som utvecklar webbplatser. K-samsök utvecklas just nu vid Riksantikvariämbetet tillsammans med skarpa hjärnor hos konsulten Curalia. Tjänsten lanseras första kvartalet 2009.

Vilka kommer att använda K-samsök? Det kan röra sig om stora etablerade informationsaggregatörer som Eniro, kulturinstitutioner som museer och myndligheter, ABM- och kulturportaler, webbplatser för natur och turism men också hemsidor hos mindre aktörer som hembygdsföreningar eller föreningar eller communities med inriktning mot kultur och kulturarv. Låt tusen blommor blomma – ju fler som använder kulturarvsdata desto bättre blir det. Frågorna ställs genom en enkel URL och svaren levereras tillbaks som textfiler i XML-format. Samtliga kan i en och samma tjänst söka och hämta informationen ur kulturarvsdatabaser för att använda på sina egna webbplatser. Informationen sätts i centrum. Miljoner museiföremål och kulturmiljöer kommer att finnas tillgängliga. Men skulle det vara något märkvärdigt egentligen?

Till en början så blir det nog inte så nyskapande. Men ha tålamod: I projektet finns tre viktiga innovationer som helt ändrar spelplanen för kulturdataproducenter och som på sikt kommer att göra kulturarvsinformation bättre och tillgänglig för alla:

  • En gemensam arkitektur att hantera information på ett likartat sätt över institutionsgränser.
  • En gemensam metod att strukturera data och begrepp för framtiden (och den hägrande semantiska webben).
  • En idé om öppenhet och ökad tillgänglighet.

Till dessa tre punkter återkommer jag i kommande inlägg.

Huvuddelen av de föremål från Adelsö socken som finns i Historiska museets samlingar har nyligen uppordnats och digitaliserats inom Accessprojektet 2006-2007. Totalt kan man idag digitalt söka bland cirka 14000 föremål som nästan uteslutande har påträffats på Björkö (Birka).

Genom det nu påbörjade projektet kommer resten av det inventarieförda materialet från socknen att göras tillgängligt. En snabb genomgång av museets gamla kataloger har visat att det rör sig om drygt 3200 föremål som inte uppordnats. Varav 2500 kommer från en och samma plats på Adelsö, nämligen det så kallade Alsnöhus, som var ett palats uppfört av Magnus Ladulås omkring år 1270. Ruinen efter Alsnöhus och andra byggnader vid Hovgården undersöktes i huvudsak åren 1916-1917, men mindre undersökningar har genomförts efterföljande år.

Utöver arbetet med att uppordna materialet från Alsnöhus och resten av Adelsö socken kommer några intressanta platser att väljas ut för att utveckla publiceringen av information mot olika användare. Tanken är att definiera varje plats med hjälp av olika typer av kulturmiljöobjekt, som fyndlokaler, fornlämningar, bebyggelse mm.

Add to Technorati Favorites

a

oktober 2017
M T O T F L S
« Feb    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031