You are currently browsing the tag archive for the ‘Gravar’ tag.

Efter att ha arbetat oss igenom Gotlands fornlämningar och dess föremål har vi nu nått fastlandet via Öland. Med pilotprojektet i ryggen är vi nu inne i en ny fas, som inom projektgruppen går under arbetsnamnet Svep 1. Svep 1 har ett demokratiskt upplägg som innebär att vi i en ganska rask takt sveper över Sveriges alla landskap och gör alla inventarienummer som är lätta att koppla till fornlämning. Längre fram kommer vi att få ta tag i de knepigare inventarienumren vilket innebär en hel del detektivarbete i form av ingående kartstudier, katalogläsning och annan efterforskning.

På höghastighetsresan mellan fornlämningarna i vårt avlånga land stöter man på mycket intressant arkeologi och arkeologihistoria. Man kan också hitta humorisktiska guldkorn i museets gamla kataloger och i Fornminnesregistrets anteckningar. I synnerhet FMIS anteckningsfält som innehåller uppgifter om lokala traditioner får mig, som är lite etnologiskt lagd, att bli på riktigt bra humör. Idag har jag bland annat fått lära mig om den mytomspunne Goanisse som sades bo i en hög i Sövestads socken i Skåne. Honom gällde det att hålla sig väl med.

Goanisse tolkad av Niklas S

Goanisse tolkad av Niklas S

I Hörja socken i Skåne finns en hög som har en grop i mitten med en diameter på 5,5 m. Gropen grävdes 1914 av en skomakare i trakten och skulle användas som trädgårdssoffa. Under den grävda trädgårdssoffan framkom ett röse innehållande brända ben och en fingerring av brons. I anslutning påträffades även en sekundärgrav innehållande krukskärvor och brända ben.

Idag har vi i projektgruppen också tjuvkikat på hur Sök i samlingarna kommer att se ut med Samsökstjänsten. Ser mycket bra ut vill jag lova. Så håll ut! Den som väntar på nåt gott som man brukar säga!

Annonser

Vi har utökat funktionaliteten på testsidan för Björkögravarna. Nu går det att utforska enskilda gravfältsdelar. Testa själv möjligheten att till exempel se skillnader mellan gravarna norr om Borg och de i östra delarna av Hemlanden.

Gredby på södra delen av Adelsö är tillsammans med Lundkulla en av de byar som bäst bibehållit en samlad bykaraktär, och inte splittrats i samband med laga skiftesreformen.

Vid Gredby och det angränsande Mälby finns två gravfält från järnålder. Dels ett större med 70 synliga gravar som ligger i direkt anslutning till den moderna bebyggelsen, dels ett mindre som är beläget i kanten av en skogsklädd höjd 250 meter sydväst om det stora gravfältet.

På det stora gravfältet (Adelsö 10:1) har sju gravar undersökts åren 1916 och 1920. Däribland en skeppsformig stensättning och en treudd. Såväl den skeppsformiga stensättningen som treudden innehöll brandlager med brända ben. Detta tyder på att gravarna är från yngre järnålder eftersom dessa typer av anläggningar i äldre sammanhang brukar vara fyndtomma. Fynden finns vid Historiska museet och har inventarienummer SHM 16576.

På det lilla gravfältet (Adelsö 23:1) finns en hög som kallats för Kung Racks grav. Högen är omnämnd av Nils Henrik Sjöborg (1767-1838) – även känd under namnet Baldur – som var medlem i Götiska Förbundet. Sjöborg skrev bland annat verket Samlingar för Nordens fornälskare, som gavs ut i tre volymer 1822-1830. Den sista delen av verket ägnas inledningsvis åt ”fornålderns minnesmärken” på Adelsö och Björkö.

I samband med en uppräkning av ortnamn som anspelar på hundar eller ”rackor” nämner Sjöborg Kung Racks grav. Redan tidigare fanns det forskare som sett dessa namn som bevis för att Hunnerna kommit till Sverige på 400-talet e.Kr och att de ”i anledning af uttalets likhet” fick namn av hundar och racka. Sjöborg antar därför att gravarna vid Gredby och Mälby är minnen ”efter förfädernas strider med Hunnerna”. Han nämner även att man tidigare ska ha påträffat ”urnor af järn” i just Kung Racks grav.

Eftersom Sjöborgs bok inte längre är upphovsrättsskyddad går den att ladda ner och läsa i sin helhet genom Googles biblioteksprojekt. Originalet kommer från Forskningsbiblioteken vid New York Public Library. Här följer ett utdrag:

Text ej tillgänglig
Ur: Sjöborg, N. H. 1830. Samlingar för Nordens fornälskare. Tredje Tomen. Stockholm, sid. 27.

Även Kung Racks grav undersöktes emellertid av Hanna Rydh år 1920 och visade sig faktiskt innehålla två begravningar. Dels resterna av en kista med ett skelett, dels ett stort brandlager som innehöll brända ben och ett stort antal föremål. Båda gravarna kan dateras till vikingatid. Fynden från gravfältet med Kung Racks grav finns vid Historiska museet och har inventarienummer SHM 16577.

Plan av Grav I, ”Kung Racks grav” vid Rackmyra, Gredby. Undersökt av Hanna Rydh år 1920.

Fragment av islamiskt silvermynt från brandlagret i Grav I, enligt bestämning sannolikt samanidiskt och slaget 905/906 e.Kr. Myntherre Isma’il ibn Ahmad.

År 1934 överlämnade förste provinsialläkare Knut Bergström ett keramikkärl och några brända ben till museet. Benen låg i ett kuvert med följande påskrift:

Detta kuvert innehålla benfragment av en fornnordisk nordbo och äro de funna i en gravurna, som uppgrävdes av Richard Bergström 1880 å en gravplats å Adelsö i Mälaren. Gravplatsen var belägen strax söder om s.k. Skansberget, Stenby, Adelsö.

Stockholm 2/2 1920

Med Kand Knut Bergström

Senare har någon analyserat benen och konstaterar att det ”synes vara ben av en kvinna på grund av benstrukturens finhet.”

100_0060[1]När osteologen tar itu med benen från Hovgårdsberg poppar nya fynd upp som arkeologerna missade den gången det begav sig. Bland de brända benen hittas nu fragment av kammar, smälta pärlor och krukor. Det skulle alltså kunna hända att det helt plötsligt blir lättare att göra en närmre datering av en del gravar som man tidigare trodde innehöll bara ben.

Vi stretar vidare i vårt arbete att presentera information om Adelsö socken. Nu finns en skiss till en sida där du ska kunna överblicka och välja Björkögravar tillgänglig att testa och ha synpunkter på.

Yxa från grav 495. Foto: Christer Åhlin/Historiska museet

Förutsättningarna för sidan är följande:

  • Hitintills är enbart gravar från nummer 1 till 500 inne i databasen. Det saknas dessutom viss information om varje enskild grav (och några gravar saknas).
  • Ett antal av Stolpes gravplaner som skannats är kopplade till sin grav. Här återstår en hel del arbete innan det är helt klart.
  • Föremålen är inte kopplade mot sin grav annat än i några få testgravar, exempelvis grav 495 och 496.
  • Möjligheten att filtrera fram gravar i sidan är därmed ganska begränsad. Prova detta under fliken Kammargravar. Tanken är att endast de gravar som har angiven typ av föremål listas. Sökfältet föreslår sakord från Björkögravar av vald typ…
  • Sättet att lista gravarna i sidan är fortfarande under diskussion. Sidan innehåller två förslag: Gravnummer och Gravlista, som väljs under listningen. Hur vill du se gravarna under respektive flik?

Lämna synpunkter som kommentarer nedan!

Hjalmar Stolpe undersökte en mängd gravar på Björkö under 1870- och 80-talen. Föremålen finns nu på Historiska museet och det mesta är registrerat i museets databas. Registreringen av föremålen har varit ett stort arbete som gjordes inom museets Accessprojekt. Visst vore det trevligt att även få information om gravarna och kunna se vilka föremål som finns i varje grav? Det tycker i alla fall vi i projektet. Just nu skapas en enkel databas över gravarna med översiktlig information om gravskick. Underlaget är Holger Arbmans bok Birka I från 1943 som presenterar Stolpes undersökningar.

Foto: Antikvariskt Topografisk Arkiv (ATA)

I projektet har även Stolpes planer från undersökningarna (som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA i Stockholm) skannats. Informationen ska redovisas så att varje grav får en egen sida där ni som vill åt informationen lätt kan få en överblick över fynd och planer och länkar till mer information i databasen. Nu finns det en test-sida att kika på. Kom gärna med synpunkter i kommentarsfältet nedan!

Niklas uppordnar just nu Björkögravar (idag grav 966 och 967). Ni kan följa vad som registreras via ett RSS-flöde och det är ju alltid trevligt att se flitens lampa vara tänd. Han arbetar även med att skapa en databas över Björkögravarna, en direkt fortsättning på tidigare arbete i Accessprojektet.


Spänne från grav 967.
Foto: Marcus Persson SHMM

Knivslida (knivslidevinge med bärring) från samma grav.
Foto: Yliali Asp SHM

Ulf arbetar med ett koncept för att hantera platser inom projektet. En plats är något som visas på en karta (i vårt fall GoogleMap och Google Earth) och som kan byggas ihop av olika kulturmiljöobjekt som fyndplatser (på SHM), fornlämningar, bebyggelse och sånt (från RAÄ), referenser till litteratur och rapporter, arkivhandlingar, bilder och annat trevligt. Platsen blir således en kulturellt meningsfull molekyl uppbyggd av atomer från olika resurser på Internet. Kartan med dess platser är den överlägset bästa och mest intuitiva redovisningen. Vi hoppas att Adelsöprojektets platser kommer blir roliga att överblicka och utforska. Det ligger sedan nära tillhands att sådana platsobjekt kan komma att kunna skapas av andra än oss. Alla borde kunna skapa en plats och berätta sin historia och länka upp resurser. Det är som gjort att hantera kulturplatser i någon form av Kulturmiljöportal.

Vad tycker ni, kära läsare om detta?

Add to Technorati Favorites

a

oktober 2017
M T O T F L S
« Feb    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031